Elevers fysiska aktivitet och skolframgång under högstadietiden
Mickos, Fanny (2021)
Mickos, Fanny
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202102134710
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202102134710
Tiivistelmä
Syftet med denna avhandling är att undersöka högstadie elevernas fysiska aktivitet, skolframgång och sambandet mellan fysisk aktivitet och skolframgång. En longitudinell uppföljning har gjorts på elever i åk 7, åk 8 och åk 9. Studien utreder hur fysiskt aktiva skolungdomarna är, hur väl de presterar i skolan samt om de som är mer fysiskt aktiva presterar bättre i skolan än de som är mindre fysiskt aktiva. Kön används som bakgrundsvariabel och eventuella skillnader mellan flickor och pojkar beskrivs. En annan bakgrundsvariabel som beaktas är elever som går i idrottsklass och elever som går i vanlig klass.
Denna studie är kvantitativ och utgår från färdigt insamlade enkätdata. Data insamlades i finskspråkiga idrottshögstadier runtom i Finland under tre tillfällen. Informanterna är elever i årskurs 7, 8 och 9.
Resultaten i denna undersökning visar att eleverna rörde på sig i genomsnitt 6–7 dagar i veckan och 12–23 timmar i veckan. Pojkarna och eleverna i idrottsklass var lite mer fysiskt aktiva än flickorna och eleverna i vanlig klass. Eleverna hade i genomsnitt ett medeltal mellan 7,5 och 8,9. I de enskilda ämnena modersmål, matematik, gymnastik och engelska var det vanligast med ett vitsord mellan 9 och 10. Flickorna presterade bättre i skolan än pojkarna. Mellan idrottsklass och vanlig klass kunde ses tydliga skillnader enbart i ämnet gymnastik där eleverna i idrottsklass presterade bättre. Ett visst samband mellan fysisk aktivitet och skolframgång kunde påvisas. Starkast samband kunde ses mellan fysisk aktivitet och gymnastik. Sambandet mellan fysisk aktivitet och medeltalet i alla ämnen var också ganska tydligt. Svagast samband visade sig fysisk aktivitet ha med vitsordet i engelska. Det var tydligt att eleverna i årskurs 7 var mer fysiskt aktiva och presterade bättre i skolan än eleverna i årskurs 9, även om detta inte har signifikanstestats.
Denna studie är kvantitativ och utgår från färdigt insamlade enkätdata. Data insamlades i finskspråkiga idrottshögstadier runtom i Finland under tre tillfällen. Informanterna är elever i årskurs 7, 8 och 9.
Resultaten i denna undersökning visar att eleverna rörde på sig i genomsnitt 6–7 dagar i veckan och 12–23 timmar i veckan. Pojkarna och eleverna i idrottsklass var lite mer fysiskt aktiva än flickorna och eleverna i vanlig klass. Eleverna hade i genomsnitt ett medeltal mellan 7,5 och 8,9. I de enskilda ämnena modersmål, matematik, gymnastik och engelska var det vanligast med ett vitsord mellan 9 och 10. Flickorna presterade bättre i skolan än pojkarna. Mellan idrottsklass och vanlig klass kunde ses tydliga skillnader enbart i ämnet gymnastik där eleverna i idrottsklass presterade bättre. Ett visst samband mellan fysisk aktivitet och skolframgång kunde påvisas. Starkast samband kunde ses mellan fysisk aktivitet och gymnastik. Sambandet mellan fysisk aktivitet och medeltalet i alla ämnen var också ganska tydligt. Svagast samband visade sig fysisk aktivitet ha med vitsordet i engelska. Det var tydligt att eleverna i årskurs 7 var mer fysiskt aktiva och presterade bättre i skolan än eleverna i årskurs 9, även om detta inte har signifikanstestats.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [532]