Språkmedvetenhet i de finlandssvenska klasslärarutbildningarna : En enkätstudie om klasslärarstuderandes erfarenheter och åsikter
Fridlund, Benjamin; Malin, Sara (2021)
Fridlund, Benjamin
Malin, Sara
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202101151905
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202101151905
Tiivistelmä
Temat för den här avhandlingen är språkmedvetenhet. Det är ett brett forskningsområde och vad språkmedvetenhet innebär kan tolkas på flera olika sätt. I den här avhandlingen syftar språkmedvetenhet till att fokusera på mångfalden i klassrummet och till att skapa jämlika möjligheter för alla elever. En språkmedveten lärare stöder eleverna i att upptäcka olika språk i sin omgivning och uppmuntrar eleverna till att använda hela sin språkliga repertoar.
Syftet med denna avhandling är att få reda på svenskspråkiga klasslärarstuderandes erfarenheter av och åsikter om språkmedveten undervisning inom klasslärarutbildningarna vid Åbo Akademi Vasa och Helsingfors universitet. Dessutom är syftet att redogöra för vilka möjligheter klasslärarstuderande anser att språkmedvetna aktiviteter i skolan kan erbjuda.
Den här studien är en del av projektet språkmedveten undervisning i alla klassrum. Genom projektet strävar forskarna efter att öka språkmedvetenheten i europeiska skolor. Forskarna inom projektet hade utformat en enkät som vi använde för datainsamling. Listiac är ett aktionsforskande projekt, vilket är fungerande då ett nytt synsätt ska föras över till ett redan existerande system. Utgående från enkäten formulerade vi tre forskningsfrågor:
1. Vilka erfarenheter har klasslärarstuderande av att arbeta med språkmedveten undervisning?
2. Vilka erfarenheter har klasslärarstuderande av språkmedveten undervisning inom utbildningen?
3. Vilka möjligheter anser klasslärarstuderande att språkmedvetna aktiviteter i skolan kan ge?
I studien deltog sammanlagt 21 klasslärarstuderande.
Utgående från materialanalysen formulerades tre olika rubriker under vilka informanternas svar presenterades. De tre rubrikerna är följande: klasslärarstuderandes erfarenheter av arbete med språkmedveten undervisning, klasslärarstuderandes erfarenheter av språkmedveten undervisning inom utbildningen och åsikter om språkmedvetna aktiviteter.
Resultaten för studien visade på att cirka hälften av klasslärarstuderandena inte har erfarenheter av språkmedveten undervisning. Trots brist på erfarenhet visade resultaten att informanterna hade positiv inställning till språkmedveten undervisning och till att den gynnar eleverna. Många av informanternas svar var svåra att tolka, eftersom de inte direkt kunde förknippas med den definition av språkmedvetenhet som används i denna avhandling. En intressant aspekt är variationen i svaren. En liten del av informanterna verkar besitta kunskap om språkmedvetenhet, medan en stor del enligt deras svar inte kan anses veta vad själva begreppet språkmedvetenhet innebär. Skillnaderna och olikheterna i svaren visar på att utbildningen inte behandlar språkmedvetenhet tydligt och systematiskt.
Syftet med denna avhandling är att få reda på svenskspråkiga klasslärarstuderandes erfarenheter av och åsikter om språkmedveten undervisning inom klasslärarutbildningarna vid Åbo Akademi Vasa och Helsingfors universitet. Dessutom är syftet att redogöra för vilka möjligheter klasslärarstuderande anser att språkmedvetna aktiviteter i skolan kan erbjuda.
Den här studien är en del av projektet språkmedveten undervisning i alla klassrum. Genom projektet strävar forskarna efter att öka språkmedvetenheten i europeiska skolor. Forskarna inom projektet hade utformat en enkät som vi använde för datainsamling. Listiac är ett aktionsforskande projekt, vilket är fungerande då ett nytt synsätt ska föras över till ett redan existerande system. Utgående från enkäten formulerade vi tre forskningsfrågor:
1. Vilka erfarenheter har klasslärarstuderande av att arbeta med språkmedveten undervisning?
2. Vilka erfarenheter har klasslärarstuderande av språkmedveten undervisning inom utbildningen?
3. Vilka möjligheter anser klasslärarstuderande att språkmedvetna aktiviteter i skolan kan ge?
I studien deltog sammanlagt 21 klasslärarstuderande.
Utgående från materialanalysen formulerades tre olika rubriker under vilka informanternas svar presenterades. De tre rubrikerna är följande: klasslärarstuderandes erfarenheter av arbete med språkmedveten undervisning, klasslärarstuderandes erfarenheter av språkmedveten undervisning inom utbildningen och åsikter om språkmedvetna aktiviteter.
Resultaten för studien visade på att cirka hälften av klasslärarstuderandena inte har erfarenheter av språkmedveten undervisning. Trots brist på erfarenhet visade resultaten att informanterna hade positiv inställning till språkmedveten undervisning och till att den gynnar eleverna. Många av informanternas svar var svåra att tolka, eftersom de inte direkt kunde förknippas med den definition av språkmedvetenhet som används i denna avhandling. En intressant aspekt är variationen i svaren. En liten del av informanterna verkar besitta kunskap om språkmedvetenhet, medan en stor del enligt deras svar inte kan anses veta vad själva begreppet språkmedvetenhet innebär. Skillnaderna och olikheterna i svaren visar på att utbildningen inte behandlar språkmedvetenhet tydligt och systematiskt.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [528]