En studie av det allmänna stöd lärare inom småbarnspedagogik ger åt barn med försenad språkutveckling
Heinonen, Annastina (2020)
Heinonen, Annastina
2020
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020120799768
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020120799768
Tiivistelmä
Studiens syfte är att studera hur en försenad språkutveckling hos barn i daghemsålder kommer i uttryck i barngruppen inom småbarnspedagogiken. Forskningsfrågorna lyder:
1. Hur kommer en försenad språkutveckling hos barn i uttryck i den pedagogiska verksamheten?
2. Hurdant allmänt stöd har lärarna inom småbarnspedagogiken givit åt barn med försenad språkutveckling och hur har stödet påverkat den pedagogiska verksamheten?
Studien är gjord i en medelstor stad i Svenskfinland. Empirin har samlats in genom enkäter utskickade till stadens lärare inom småbarnspedagogik och i efterhand kompletterats med två intervjuer; en gruppintervju med tre talterapeuter och en intervju med en speciallärare inom småbarnspedagogik. Som teoretisk referensram för arbetet har den sociokulturella teorin och den bioekologiska utvecklingsteorin använts. Forskningen är gjord som en mixed methods-forskning. Empirin ur enkäterna har analyserats genom kategorisering och empirin ur intervjuerna genom tematisk analys.
Resultatet av studien visade att den försenade språkutvecklingen hos barn kommer i uttryck i den pedagogiska verksamheten som kommunikativa svårigheter, svårigheter i sociala relationer samt som kognitiva svårigheter. De allmänstödjande åtgärder som lärarna på fältet använt sig av har kategoriserats i fyra olika kategorier: lärarna har utnyttjat ett mångsidigt språkanvändande, haft ett språkfokuserat arbetssätt samt arbetat med motoriska övningar och bild- och teckenstöd. Den försenade språkutvecklingen hos ett barn har påverkat den pedagogiska verksamheten genom att ta mycket av lärarnas tid, men även haft en positiv inverkan genom att ha ökat användningen av bild- och teckenstöd i barngruppen.
1. Hur kommer en försenad språkutveckling hos barn i uttryck i den pedagogiska verksamheten?
2. Hurdant allmänt stöd har lärarna inom småbarnspedagogiken givit åt barn med försenad språkutveckling och hur har stödet påverkat den pedagogiska verksamheten?
Studien är gjord i en medelstor stad i Svenskfinland. Empirin har samlats in genom enkäter utskickade till stadens lärare inom småbarnspedagogik och i efterhand kompletterats med två intervjuer; en gruppintervju med tre talterapeuter och en intervju med en speciallärare inom småbarnspedagogik. Som teoretisk referensram för arbetet har den sociokulturella teorin och den bioekologiska utvecklingsteorin använts. Forskningen är gjord som en mixed methods-forskning. Empirin ur enkäterna har analyserats genom kategorisering och empirin ur intervjuerna genom tematisk analys.
Resultatet av studien visade att den försenade språkutvecklingen hos barn kommer i uttryck i den pedagogiska verksamheten som kommunikativa svårigheter, svårigheter i sociala relationer samt som kognitiva svårigheter. De allmänstödjande åtgärder som lärarna på fältet använt sig av har kategoriserats i fyra olika kategorier: lärarna har utnyttjat ett mångsidigt språkanvändande, haft ett språkfokuserat arbetssätt samt arbetat med motoriska övningar och bild- och teckenstöd. Den försenade språkutvecklingen hos ett barn har påverkat den pedagogiska verksamheten genom att ta mycket av lärarnas tid, men även haft en positiv inverkan genom att ha ökat användningen av bild- och teckenstöd i barngruppen.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [594]