"Då har man varit med om för mycket" : En studie om hur högkänsliga lärare upplever sitt arbete
Rauhala, Petra (2020)
Rauhala, Petra
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020110989749
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020110989749
Tiivistelmä
Syftet med avhandlingen är att undersöka hur personer som bedömer sig vara högkänsliga uppfattar sin arbetssituation, sin arbetsmiljö och sina strategier för att ta hand om sin arbetshälsa. De undersökta lärarnas bedömning baserar sig på självvärderingstestet, utarbetat av Aron (2017, s. 42—44). Utifrån syftet har tre forskningsfrågor utarbetats:
1. Vad upplever personer som bedömer sig vara högkänsliga som utmanande i läraryrket?
2. Vilka fördelar upplever högkänsliga lärare sig ha i läraryrket?
3. Vilka strategier eller faktorer har förbättrat situationen och ork i arbetet, eller skulle göra det, enligt högkänsligas egen bedömning?
Undersökningen har en fenomenografisk forskningsansats, och data består av intervjuer med fyra lärare som beskriver sig själva som högkänsliga. Datainsamlingen skedde genom individuella intervjuer och därefter analyserades materialet genom meningskategorisering. De teoretiska utgångspunkterna baserar sig främst på Elaine Arons teori om sensorisk bearbetningskänslighet (SPS), allmänt kallad högkänslighet. Sensorisk bearbetningskänslighet syftar på ett medfött personlighetsdrag som innebär att det autonoma nervsystemet är känsligare än hos majoriteten av människorna, vilket leder till starkare reaktioner på olika sinnesförnimmelser. Cirka 15—20% av människorna beräknas vara högkänsliga.
Undersökningens centrala resultat visar att många högkänsliga personer söker sig till läraryrket och upplever det som meningsfullt, viktigt och givande, vilket är en betydande motivationsfaktor och orsakar starka positiva känslor. De upplever också att högkänsligheten bidrar med aspekter som inverkar positivt på deras lärarskap. Högkänsliga lärare upplever också svåra utmaningar i sitt yrke, eftersom lärararbetet och skolmiljön kännetecknas av ett konstant flöde av stimuli. På grund av detta riskerar högkänsliga lärare bli överstimulerade, och dessa stressreaktioner ökar risken för utmattning och försämrar det pedagogiska välmåendet. De främsta orsakerna till överstimulering är kontinuerlig människokontakt, starka fysiska stimuli som ljud och ljus samt nervositet och höga prestationskrav.
Trots dessa utmaningar finns det strategier som kan användas för att förbättra det pedagogiska välmåendet och ork i arbetet. Detta sker först och främst genom att på olika sätt dämpa stimulansnivån. Åtgärder kan involvera endast den enskilda läraren eller hela kollegiet. Informanterna tog upp både strategier som har visat sig underlätta situationen för dem och åtgärder som de tänker att kunde vara bra att ta i bruk, om det skulle vara praktiskt möjligt. De sistnämnda är i regel åtgärder som även involverar skolans ledning och/eller andra lärare. Ett viktigt resultat av avhandlingen är ökad kunskap om högkänslighet och kännedom om högkänsliga lärares perspektiv och upplevelser i arbetsmiljön. Förutom att dessa upplevelser bidrar till en ökad allmän kunskap om högkänslighet har resultaten klar praktisk anknytning. Genom att både högkänsliga lärare och andra personer i skolan uppnår en ökad förståelse om vad högkänslighet innebär, både dess fördelar och de utmaningar som den skapar, förbättras också möjligheterna att med olika medel underlätta situationen för högkänsliga lärare.
1. Vad upplever personer som bedömer sig vara högkänsliga som utmanande i läraryrket?
2. Vilka fördelar upplever högkänsliga lärare sig ha i läraryrket?
3. Vilka strategier eller faktorer har förbättrat situationen och ork i arbetet, eller skulle göra det, enligt högkänsligas egen bedömning?
Undersökningen har en fenomenografisk forskningsansats, och data består av intervjuer med fyra lärare som beskriver sig själva som högkänsliga. Datainsamlingen skedde genom individuella intervjuer och därefter analyserades materialet genom meningskategorisering. De teoretiska utgångspunkterna baserar sig främst på Elaine Arons teori om sensorisk bearbetningskänslighet (SPS), allmänt kallad högkänslighet. Sensorisk bearbetningskänslighet syftar på ett medfött personlighetsdrag som innebär att det autonoma nervsystemet är känsligare än hos majoriteten av människorna, vilket leder till starkare reaktioner på olika sinnesförnimmelser. Cirka 15—20% av människorna beräknas vara högkänsliga.
Undersökningens centrala resultat visar att många högkänsliga personer söker sig till läraryrket och upplever det som meningsfullt, viktigt och givande, vilket är en betydande motivationsfaktor och orsakar starka positiva känslor. De upplever också att högkänsligheten bidrar med aspekter som inverkar positivt på deras lärarskap. Högkänsliga lärare upplever också svåra utmaningar i sitt yrke, eftersom lärararbetet och skolmiljön kännetecknas av ett konstant flöde av stimuli. På grund av detta riskerar högkänsliga lärare bli överstimulerade, och dessa stressreaktioner ökar risken för utmattning och försämrar det pedagogiska välmåendet. De främsta orsakerna till överstimulering är kontinuerlig människokontakt, starka fysiska stimuli som ljud och ljus samt nervositet och höga prestationskrav.
Trots dessa utmaningar finns det strategier som kan användas för att förbättra det pedagogiska välmåendet och ork i arbetet. Detta sker först och främst genom att på olika sätt dämpa stimulansnivån. Åtgärder kan involvera endast den enskilda läraren eller hela kollegiet. Informanterna tog upp både strategier som har visat sig underlätta situationen för dem och åtgärder som de tänker att kunde vara bra att ta i bruk, om det skulle vara praktiskt möjligt. De sistnämnda är i regel åtgärder som även involverar skolans ledning och/eller andra lärare. Ett viktigt resultat av avhandlingen är ökad kunskap om högkänslighet och kännedom om högkänsliga lärares perspektiv och upplevelser i arbetsmiljön. Förutom att dessa upplevelser bidrar till en ökad allmän kunskap om högkänslighet har resultaten klar praktisk anknytning. Genom att både högkänsliga lärare och andra personer i skolan uppnår en ökad förståelse om vad högkänslighet innebär, både dess fördelar och de utmaningar som den skapar, förbättras också möjligheterna att med olika medel underlätta situationen för högkänsliga lärare.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [531]