Carnaps explikation : Förtjänstfull flexibilitet eller innehållstom metodologi?
Ylikallio, Melker (2020)
Ylikallio, Melker
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020102988777
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020102988777
Tiivistelmä
I avhandlingen diskuteras Rudolf Carnaps explikationsbegrepp i dialog med två kritiska artiklar, skrivna av Erich Reck och Peter Frederick Strawson. Problematiken som diskuteras i materialet är metodologisk, och kretsar kring huruvida det finns en filosofisk nytta i att införa nya, artificiellt konstruerade begrepp i språket för att ersätta tidigare begrepp som konstaterats vara otillräckligt precisa, samt hur proceduren bör gå till om nya begrepp införs. Denna metod beskrivs ofta med termen ”konstruktionism”, och ses i avhandlingen som ett inom den logiska positivismen förekommande alternativ till en traditionell, filosofisk begreppsanalys, här kallad en ”naturalistisk” metod.
Dels ventileras frågan om valet av metod då Reck och Strawson turvis placeras i dialog med Carnap, efter referaten av de respektive texterna. Dels utforskas i avhandlingen också Carnaps syfte med explikationsbegreppet och hans metodologiska ställningstaganden överlag, med utgångspunkt både i det kapitel av Logical Foundations of Probability där Carnap introducerar explikationsbegreppet och det korta svar han skrev till Strawsons kritiska artikel.
Samspelet av de utvalda artiklarna och verken av Reck, Strawson och Carnap fungerar som underlag för avhandlingens självständiga diskussionsdel. I diskussionen betonas i synnerhet likheten mellan en traditionell, filosofisk begreppsanalys och ett av explikationens förberedande steg, nämligen förtydligandet av explikandumet. Denna likhet mellan traditionell begreppsanalys och explikationens förberedande steg, som pekas ut med hjälp av Reck, gör Carnaps explikationsbegrepp särskilt sårbart för Strawsons kritiska frågeställning om huruvida explikationen och en konstruktionistisk metod överlag är av filosofisk nytta eller endast är ett överflödigt steg. Denna fråga förblir öppen. I avhandlingen görs också ett allmänt konstaterande om Carnaps metodologi, med grund i hans eget försvar av explikationsbegreppet. Försvaret konstateras göra både explikationsbegreppet och Carnaps explicita metodologiska linje överlag slående okontroversiella och därmed svåra att rikta någon tydlig, effektiv kritik mot. Carnap konstateras sänka sina metodologiska anspråk till den grad att det blir utmanande att hitta någon uttrycklig, positiv metodologi överhuvudtaget, utöver en allmän princip av pluralism och tolerans.
Dels ventileras frågan om valet av metod då Reck och Strawson turvis placeras i dialog med Carnap, efter referaten av de respektive texterna. Dels utforskas i avhandlingen också Carnaps syfte med explikationsbegreppet och hans metodologiska ställningstaganden överlag, med utgångspunkt både i det kapitel av Logical Foundations of Probability där Carnap introducerar explikationsbegreppet och det korta svar han skrev till Strawsons kritiska artikel.
Samspelet av de utvalda artiklarna och verken av Reck, Strawson och Carnap fungerar som underlag för avhandlingens självständiga diskussionsdel. I diskussionen betonas i synnerhet likheten mellan en traditionell, filosofisk begreppsanalys och ett av explikationens förberedande steg, nämligen förtydligandet av explikandumet. Denna likhet mellan traditionell begreppsanalys och explikationens förberedande steg, som pekas ut med hjälp av Reck, gör Carnaps explikationsbegrepp särskilt sårbart för Strawsons kritiska frågeställning om huruvida explikationen och en konstruktionistisk metod överlag är av filosofisk nytta eller endast är ett överflödigt steg. Denna fråga förblir öppen. I avhandlingen görs också ett allmänt konstaterande om Carnaps metodologi, med grund i hans eget försvar av explikationsbegreppet. Försvaret konstateras göra både explikationsbegreppet och Carnaps explicita metodologiska linje överlag slående okontroversiella och därmed svåra att rikta någon tydlig, effektiv kritik mot. Carnap konstateras sänka sina metodologiska anspråk till den grad att det blir utmanande att hitta någon uttrycklig, positiv metodologi överhuvudtaget, utöver en allmän princip av pluralism och tolerans.
Kokoelmat
- 611 Filosofia [21]