The relationship between screen time and life satisfaction among adolescents : A Finnish cross-sectional study

Abstract

Earlier studies have shown mixed results regarding the effects of screen time on mental well-being among adolescents. The first aim of this study was to investigate if life satisfaction and screen time among Finnish adolescents has changed during the last decade. The second aim was to explore if screen time is a predictor of life satisfaction among adolescents. The nationally representative sample (n=4644) consisted of Finnish 9th graders who answered a questionnaire. Analyses of variance showed that life satisfaction among girls has decreased from 2006 to 2014, but life satisfaction among boys has remained the same. Pertaining to screen activities, surfing the Internet has increased in the last decade, especially among girls, but watching TV and playing video games have not changed significantly. A binary logistic regression showed an association between screen time and life satisfaction, but with differences between the genders as well as between the screen activities. Girls had a lower probability of a high life satisfaction than boys, and Internet surfing seemed to be the screen activity that strongest predicted life satisfaction, followed by TV-watching and playing video games. Generally, it can be said that the more time the adolescents spent on screens, the lower the probability of a high life satisfaction they had. This study shows that screen time seems to be associated with life satisfaction among adolescents, but more studies are needed to see if an increased amount of screen time causes a lower level of life satisfaction.

Tidigare studier visar att det finns motstridiga resultat gällande effekten av skärmtid på ungdomars välbefinnande. Det första syftet med denna studie var att undersöka ifall livstillfredsställelse och skärmtid har förändrats hos finländska ungdomar det senaste årtiondet. Det andra syftet var att undersöka ifall skärmtid kan predicera livstillfredsställelse hos unga. Det nationellt representativa samplet (n=4644) bestod av finländska niondeklassister som svarade på ett frågeformulär i sina klassrum. Variansanalyser visade att flickors livstillfredsställelse hade minskat från 2006 till 2014, medan pojkars livstillfredsställelse hade förblivit oförändrad. Analyserna påvisade även att användningen av Internet hade ökat det senaste årtiondet, medan tv-tittande och datorspelande inte ändrats signifikant. Den binära logistiska regressionen visade att det finns ett samband mellan skärmtid och livstillfredsställelse hos unga, men att det finns skillnader mellan könen samt mellan de olika skärmaktiviteterna. Flickor hade en lägre sannolikhet att uppleva en hög livstillfredsställelse än pojkar och användningen av internet verkade vara den skärmaktivitet som starkast predicerar livstillfredsställelse, följt av tv-tittande och dataspelande. Generellt verkar det vara så att ju längre tid de unga spenderar på skärmar, desto lägre sannolikhet för dem att uppleva en hög livstillfredsställelse. Denna studie visar att det finns ett samband mellan skärmtid och livstillfredsställelse bland unga, men mera forskning behövs för att fastställa ifall välbefinnandet minskar i takt med att skärmtiden ökar.