Simultanproduktion av undervisningsmaterial för nätet vid dataklassundervisning på YH-nivå
Biström, Dennis (2020)
Biström, Dennis
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020060440722
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020060440722
Tiivistelmä
Undervisning i dataklass kräver oftast fysisk närvaro av studerande och frånvaro inverkar negativt på vitsordet. I dataklasser förutsätts studerande också kunna koncentrera sig under långa lektioner. Direktsändning av föreläsningar möjliggör deltagande på distans och inspelning av lektioner gör det möjligt för studerande att spela upp föreläsningar vid en senare tidpunkt. I och med coronaepidemin har det blivit tydligt att det finns brister i beredskapen hos lärare och teknisk personal för såväl direktsänd undervisning på distans som inspelning av material för senare återgivning på nätet.
Avhandlingens syfte är att hitta passande hård- och mjukvara för inspelning samt att utarbeta arbetsmetoder för direktsändning och simultanproduktion av högkvalitativt material för nätet. Målet i avhandlingen är att en ensam föreläsare ska kunna erbjuda distansundervisning och producera inlärningsmaterial av hög kvalitet för nätet vid sidan om sin undervisning.
I avhandlingen undersöks nätbaserade plattformar för inlärning och materialet som publicerats på dem för att fastställa de tekniska kraven på materialet samt utarbeta metoder för inspelningen. För att hitta lämplig hård- och mjukvara görs en teknisk marknadsanalys och hårdvara införskaffas. De utarbetade inspelningsmetoderna används för att direktsända och spela in undervisning i sammanlagt tio kurser under loppet av ett läsår. Undervisningen som spelas in är IT-undervisning i en 40 personers dataklass på yrkeshögskolenivå. Genom en kvalitativ jämförelse av metoderna och det inspelade materialet redovisas praktiska och tekniska brister. Bristerna kartläggs och problem löses med hjälp av tilläggsmjuk- och hårdvara samt ändringar i metodiken.
Utrustningen som lämpar sig bäst för distansundervisning och simultanproduktion är webbkameran Logitech Brio och mikrofonen Røde Wireless Go. Vid distansundervisning som kräver tvåvägskommunikation används mjukvaran Zoom. Zoom är tekniskt undermålig men lätt att använda. Vid distansundervisning där det räcker med envägskommunikation används Open Broadcaster Software (OBS) för direktsändning och Youtube som publiceringsplattform. Materialet som produceras med OBS och publiceras på Youtube är av hög kvalitet men mjukvaran är svårare att använda än Zoom. Brister i hårdvara, mjukvara och inspelningsmetodik kan åtgärdas med bland annat tillägg i OBS, script skrivna i Python och Windows Task Scheduler. Förberedelser som krävs innan en föreläsning påbörjas kan utföras både av en tekniskt insatt lärare och IT-stödpersonal.
Avhandlingens syfte är att hitta passande hård- och mjukvara för inspelning samt att utarbeta arbetsmetoder för direktsändning och simultanproduktion av högkvalitativt material för nätet. Målet i avhandlingen är att en ensam föreläsare ska kunna erbjuda distansundervisning och producera inlärningsmaterial av hög kvalitet för nätet vid sidan om sin undervisning.
I avhandlingen undersöks nätbaserade plattformar för inlärning och materialet som publicerats på dem för att fastställa de tekniska kraven på materialet samt utarbeta metoder för inspelningen. För att hitta lämplig hård- och mjukvara görs en teknisk marknadsanalys och hårdvara införskaffas. De utarbetade inspelningsmetoderna används för att direktsända och spela in undervisning i sammanlagt tio kurser under loppet av ett läsår. Undervisningen som spelas in är IT-undervisning i en 40 personers dataklass på yrkeshögskolenivå. Genom en kvalitativ jämförelse av metoderna och det inspelade materialet redovisas praktiska och tekniska brister. Bristerna kartläggs och problem löses med hjälp av tilläggsmjuk- och hårdvara samt ändringar i metodiken.
Utrustningen som lämpar sig bäst för distansundervisning och simultanproduktion är webbkameran Logitech Brio och mikrofonen Røde Wireless Go. Vid distansundervisning som kräver tvåvägskommunikation används mjukvaran Zoom. Zoom är tekniskt undermålig men lätt att använda. Vid distansundervisning där det räcker med envägskommunikation används Open Broadcaster Software (OBS) för direktsändning och Youtube som publiceringsplattform. Materialet som produceras med OBS och publiceras på Youtube är av hög kvalitet men mjukvaran är svårare att använda än Zoom. Brister i hårdvara, mjukvara och inspelningsmetodik kan åtgärdas med bland annat tillägg i OBS, script skrivna i Python och Windows Task Scheduler. Förberedelser som krävs innan en föreläsning påbörjas kan utföras både av en tekniskt insatt lärare och IT-stödpersonal.