”I släkte efter släkte finner hon rum i heliga själar” : Vishetsteologiska teman i Ords 8:22–31 och i relaterade tidiga judiska och nytestamentliga texter
Eklund, Richard (2020)
Eklund, Richard
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020042222148
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020042222148
Tiivistelmä
I denna avhandling gör jag en receptionshistorisk studie av vishetsteologiska teman i Ords 8:22–31 och relaterade tidiga judiska och nytestamentliga texter. Utgående från nämnda verser i Ords 8 studerar jag hur fyra vishetsteologiska teman, anknutna till den personifierade Visheten, har återanvänts i Syr 24, Vish 7–9 och Bar 3:9–4:4. De fyra temana är Vishetens ursprung, Guds och Vishetens relation, Vishetens uppgift och lokaliseringen av Visheten. Efter min analys av de tidiga judiska texterna analyserar jag fem nytestamentliga texter, 1 Kor 8:6, Fil 2:6–11, Kol 1:15–20, Hebr 1:1–4, och Joh 1:1–3, för att se hur de vishetsteologiska temana har adapterats i kristologiska diskussioner.
I studiet av Ords 8:22–31 kan man se att Visheten framställs som pre-existent i begynnelsen hos Gud, att hon var med Gud under skapelseverket och att hon gläds med människorna. Mina analyser i den tidiga judiska receptionshistorien visar att motiv från Ords 8:22–31 återanvändes på olika sätt. I Syr 24 ser man att Ords 8:s motiv gällande skapelseordningen har återanvänts för att lyfta fram Israels historia och traditioner. I Syr 24 slår Visheten ner sig hos Israels folk i Jerusalem och utövar sin makt i översteprästens roll. Visheten sammankopplas också med Guds lag, ett motiv som även finns i Bar 4:1. I Vish 7–9 används motiv från Ords 8 för att beskriva Vishetens uppgift i skapelsen, Vishetens regerande makt och Vishetens intima relation med Gud.
Analysen av de nytestamentliga texterna visar att vishetsteologiska motiv anknutna till den personifierade Visheten har använts i texter om Jesus Kristus. Motiv från Ords 8:22–31 och utvecklade motiv i den tidiga judiska receptionshistorien har adapterats för att lyfta fram aspekter i kristologin. Kristus ikläs rollen som den pre-existenta Visheten som har varit med i skapelsen. Med hjälp av vishetsteologiska motiv motiveras Kristi nära relation med Gud, Kristi roll i skapelsen, och hans herravälde över allt skapat.
I studiet av Ords 8:22–31 kan man se att Visheten framställs som pre-existent i begynnelsen hos Gud, att hon var med Gud under skapelseverket och att hon gläds med människorna. Mina analyser i den tidiga judiska receptionshistorien visar att motiv från Ords 8:22–31 återanvändes på olika sätt. I Syr 24 ser man att Ords 8:s motiv gällande skapelseordningen har återanvänts för att lyfta fram Israels historia och traditioner. I Syr 24 slår Visheten ner sig hos Israels folk i Jerusalem och utövar sin makt i översteprästens roll. Visheten sammankopplas också med Guds lag, ett motiv som även finns i Bar 4:1. I Vish 7–9 används motiv från Ords 8 för att beskriva Vishetens uppgift i skapelsen, Vishetens regerande makt och Vishetens intima relation med Gud.
Analysen av de nytestamentliga texterna visar att vishetsteologiska motiv anknutna till den personifierade Visheten har använts i texter om Jesus Kristus. Motiv från Ords 8:22–31 och utvecklade motiv i den tidiga judiska receptionshistorien har adapterats för att lyfta fram aspekter i kristologin. Kristus ikläs rollen som den pre-existenta Visheten som har varit med i skapelsen. Med hjälp av vishetsteologiska motiv motiveras Kristi nära relation med Gud, Kristi roll i skapelsen, och hans herravälde över allt skapat.
Kokoelmat
- 614 Teologia [63]