”... jag känner att de ser på varandra med större tålamod och mera kärlek” : En kvalitativ studie om lärares upplevelser av positiv pedagogik
Sandholm, Ditte (2020)
Sandholm, Ditte
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020050725681
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020050725681
Tiivistelmä
Syftet med studien är att undersöka lärares upplevelser av arbetet med positiv pedagogik under fortbildningen Styrka, Glädje och Medkänsla. Jag ställde följande forskningsfrågor:
1. För vilka ändamål beskriver lärarna att de haft nytta av positiv pedagogik?
2. Vilka förändringar beskriver lärarna att kunskapen om och arbetet med positiv pedagogik bidragit till?
3. Vilka utmaningar beskriver lärarna att de mött i arbetet med positiv pedagogik?
För att besvara forskningsfrågorna valde jag att göra en kvalitativ studie, med en hermeneutisk forskningsansats. Som informanter i studien fungerade deltagare från en fortbildning i positiv pedagogik (Styrka, Glädje och Medkänsla) och materialet i studien utgjordes av informanternas lärloggar (N= 72). Som analysmetod använde jag mig av en kvalitativ innehållsanalys med abduktiv ansats.
Resultaten visar på att lärarna haft nytta av positiv pedagogik för lärsamtal och i att ge respons, för att skapa och stärka relationer samt för att stödja elevernas emotionella och sociala utveckling. Lärarna lyfter även fram nyttan för språkstödjande ändamål. Lärarna beskriver att positiv pedagogik bidragit till personlig förändring hos dem, bland annat genom ökat välbefinnande och ett positivare synsätt, samt till professionell utveckling, främst förändringar i elevsyn och i interaktionen med elever. Lärarna har även upplevt att arbetet med positiv pedagogik bidragit till en förbättrad kollegialitet samt emotionella förändringar och förändringar i social interaktion hos eleverna. De utmaningar lärarna upplevt handlar om tidsbrist, otillräckligt stöd på arbetsplatsen, elevernas oförmåga att ta emot samt om att de personliga resurserna inte räckt till. Utgående från dessa och informanternas utsagor har jag tolkat även lärarnas arbetsbörda vara en utmaning.
Positiv pedagogik stöder lärarnas personliga och professionella utveckling. Den professionella utvecklingen är en förutsättning för att en förändring hos eleverna ska ske. Utmaningarna har inte varit ett hinder för arbetet med positiv pedagogik, men dock ett hot för engagemang. Stödet på arbetsplatsen är av avgörande betydelse för att lärarna ska ha krafter att engagera sig i positiv pedagogik. För att få positiv pedagogik att bli en del av verksamhetskulturen krävs mer fortbildning samt engagemang av skolans ledning. Det vore ändå viktigt att studera hur lärarna upplevt det fortsatta arbetet med positiv pedagogik och vilka faktorer som bidragit till det.
1. För vilka ändamål beskriver lärarna att de haft nytta av positiv pedagogik?
2. Vilka förändringar beskriver lärarna att kunskapen om och arbetet med positiv pedagogik bidragit till?
3. Vilka utmaningar beskriver lärarna att de mött i arbetet med positiv pedagogik?
För att besvara forskningsfrågorna valde jag att göra en kvalitativ studie, med en hermeneutisk forskningsansats. Som informanter i studien fungerade deltagare från en fortbildning i positiv pedagogik (Styrka, Glädje och Medkänsla) och materialet i studien utgjordes av informanternas lärloggar (N= 72). Som analysmetod använde jag mig av en kvalitativ innehållsanalys med abduktiv ansats.
Resultaten visar på att lärarna haft nytta av positiv pedagogik för lärsamtal och i att ge respons, för att skapa och stärka relationer samt för att stödja elevernas emotionella och sociala utveckling. Lärarna lyfter även fram nyttan för språkstödjande ändamål. Lärarna beskriver att positiv pedagogik bidragit till personlig förändring hos dem, bland annat genom ökat välbefinnande och ett positivare synsätt, samt till professionell utveckling, främst förändringar i elevsyn och i interaktionen med elever. Lärarna har även upplevt att arbetet med positiv pedagogik bidragit till en förbättrad kollegialitet samt emotionella förändringar och förändringar i social interaktion hos eleverna. De utmaningar lärarna upplevt handlar om tidsbrist, otillräckligt stöd på arbetsplatsen, elevernas oförmåga att ta emot samt om att de personliga resurserna inte räckt till. Utgående från dessa och informanternas utsagor har jag tolkat även lärarnas arbetsbörda vara en utmaning.
Positiv pedagogik stöder lärarnas personliga och professionella utveckling. Den professionella utvecklingen är en förutsättning för att en förändring hos eleverna ska ske. Utmaningarna har inte varit ett hinder för arbetet med positiv pedagogik, men dock ett hot för engagemang. Stödet på arbetsplatsen är av avgörande betydelse för att lärarna ska ha krafter att engagera sig i positiv pedagogik. För att få positiv pedagogik att bli en del av verksamhetskulturen krävs mer fortbildning samt engagemang av skolans ledning. Det vore ändå viktigt att studera hur lärarna upplevt det fortsatta arbetet med positiv pedagogik och vilka faktorer som bidragit till det.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [532]