Working memory performance in bilingual and monolingual adults

Abstract

This study investigated the bilingual executive advantage (BEA) hypothesis in the working memory (WM) domain. A large online sample of 485 adult participants was recruited for the study. The sample was divided into three groups based on language background: 220 monolinguals, 115 early bilinguals and 150 late bilinguals. The participants completed ten separate WM tests and filled out a background questionnaire about language experience and language use. WM was assessed with three composite measures (verbal WM, visuospatial WM, n-back) that were based on a previous latent structure analysis of the WM test battery. Bilingual experience was measured with self-reported age of acquisition, second language proficiency and everyday language switching behavior. Group comparisons revealed that for the n-back composite, late bilinguals outperformed monolinguals on the n-back composite, but monolinguals and early bilinguals did not differ significantly from each other. For verbal and visuospatial WM composites, small but statistically significant differences were found between the bilingual and the monolingual groups, but there is reason to believe that these effects were affected by group differences on background variables. In the bilinguals, hierarchical multiple linear regressions were used to test whether WM performance was associated with some key aspects of bilingual experience. However, none of the regression models could significantly predict for the three WM composites, indicating that either the bilingual experience was not measured adequately or that the group differences were mediated by some uncontrolled variables. All in all, this study did not provide support for the BEA hypothesis. Potential reasons for the controversial outcomes concerning the BEA hypothesis are discussed.

Denna studie undersökte det exekutiva försprånget hos tvåspråkiga-hypotesen (EFT) inom arbetsminnesdomänen (AM). Ett stort internetbaserat (online) sampel på 485 vuxna deltagare rekryterades inför studien. Samplet indelades i tre grupper på basis av språkbakgrund: 220 enspråkiga, 115 tidiga tvåspråkiga och 150 sena tvåspråkiga. Deltagarna genomförde sammanlagt tio separata arbetsminnestest och fyllde i ett frågeformulär där de besvarade frågor om sin språkerfarenhet och sitt språkbruk. Arbetsminnesprestationerna bedömdes med hjälp av tre summavariabler (verbalt AM, visuospatialt AM, n-back) som grundade sig i en latent struktur för detta arbetsminnestestbatteri. Tvåspråkighet bedömdes genom självskattad ålder för förvärv av det andra språket, språkkunskapsnivå och språkbytesbeteende. Gruppjämförelsernas visade att de sena tvåspråkiga presterade bättre på n-back jämfört med enspråkiga medan ingen statistiskt signifikant skillnad kunde påvisas mellan de tvåspråkiga grupperna. Därtill kunde små, men signifikanta skillnader påvisas mellan den tvåspråkiga och den enspråkiga gruppen på de verbala och visuospatiala summavariablerna, men det finns orsak att anta de uppstått p.g.a. skillnader i bakgrundsvariabler. Hierarkiska multipla linjära regressionsanalyser genomfördes för att testa sambandet mellan AM och tvåspråkighet hos tvåspråkiga deltagare. Regressionsmodellerna var inte signifikanta för de tre summavariablerna, vilket indikerar att måtten på tvåspråkighet inte var lämpliga eller att gruppskillnaderna uppstod som resultat av okontrollerade variabler. Allt som allt, fick EFT-hypotesen inte stöd i studien. De bakomliggande orsakerna till resultaten och kring den kontroversiella EFT-hypotesen behandlas närmare i avhandlingens diskussionsdel.