"Jag tycker vi har för lite fysisk aktivitet på timmarna" : Elevers upplevelser av fysisk aktivitet integrerad i klassrumsundervisningen
Enlund, Melinda; Lind, Sandra (2020)
Enlund, Melinda
Lind, Sandra
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020050725613
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020050725613
Tiivistelmä
Syftet med denna studie är att undersöka integrering av fysisk aktivitet i klassrumsundervisningen. Undersökningen begränsas till elever i årskurs 7–9 och gymnasiet. Utgående från syftet har två forskningsfrågor utformats:
1. På vilket sätt integrerar ämneslärare fysisk aktivitet i klassrumsundervisningen?
2. Vilka upplevelser har elever av fysisk aktivitet integrerad i klassrumsundervisningen?
Avhandlingen har en kvalitativ forskningsansats. Datainsamlingsmetoder som har använts är observation och intervju. I projektet Learning by Moving hade ämneslärarstuderande som uppgift att integrera fysisk aktivitet i klassrumsundervisningen. Vi observerade deras lektioner och höll efteråt gruppintervjuer med två till fyra elever. I undersökningen deltog sju ämneslärarstuderande och 21 elever från årskurs åtta, nio och gymnasiet.
Ämneslärarstuderande integrerade fysisk aktivitet i klassrumsundervisningen på varierande sätt. Alla uppnådde målet, att avbryta stillasittande och öka den fysiska aktiviteten i klassrumsundervisningen. De flesta lärare integrerade den fysiska aktiviteten i stoffet medan en lärare valde att ha pausgymnastik. Längden på de fysiskt aktiva momenten varierade från 4–15 minuter. Under en aktiv lektion varierade mängden fysisk aktivitet mellan eleverna. En ämneslärarstuderande valde att hålla en lektion med kontinuerlig fysisk aktivitet. Det var olik intensitet i de fysiskt aktiva momenten. I vissa moment skulle eleverna avbryta stillasittande medan de i andra moment skulle vara mer fysiskt aktiva. Klassrummets storlek påverkade intensiteten. I de fysiskt aktiva momenten var det vanligast att eleverna arbetade i grupper. I några fall jobbade eleverna individuellt eller i par.
Elever i årskurs åtta, nio och gymnasiet vill ha mera fysisk aktivitet i klassrumsundervisningen, både genom pausgymnastik och att det integreras i stoffet. Eleverna upplever att mycket stillasittande leder till att de blir trötta. De upplever däremot att de fysiskt aktiva momenten gör dem avslappnade och ger dem mer energi. Momenten upplevs medföra positiva emotioner och förbättrad koncentration och inlärning. Individuella avvikelser förekommer bland elevernas upplevelser. Eleverna tycker om den variation som den fysiska aktiviteten bidrar till. De har många önskemål om hur lärare ska integrera fysisk aktivitet i klassrumsundervisningen, bland annat att övningarna inte ska vara för fysiskt ansträngande, lätta att utföra och involvera hela kroppen. Dessutom vill eleverna vara fysiskt aktiva i grupp.
1. På vilket sätt integrerar ämneslärare fysisk aktivitet i klassrumsundervisningen?
2. Vilka upplevelser har elever av fysisk aktivitet integrerad i klassrumsundervisningen?
Avhandlingen har en kvalitativ forskningsansats. Datainsamlingsmetoder som har använts är observation och intervju. I projektet Learning by Moving hade ämneslärarstuderande som uppgift att integrera fysisk aktivitet i klassrumsundervisningen. Vi observerade deras lektioner och höll efteråt gruppintervjuer med två till fyra elever. I undersökningen deltog sju ämneslärarstuderande och 21 elever från årskurs åtta, nio och gymnasiet.
Ämneslärarstuderande integrerade fysisk aktivitet i klassrumsundervisningen på varierande sätt. Alla uppnådde målet, att avbryta stillasittande och öka den fysiska aktiviteten i klassrumsundervisningen. De flesta lärare integrerade den fysiska aktiviteten i stoffet medan en lärare valde att ha pausgymnastik. Längden på de fysiskt aktiva momenten varierade från 4–15 minuter. Under en aktiv lektion varierade mängden fysisk aktivitet mellan eleverna. En ämneslärarstuderande valde att hålla en lektion med kontinuerlig fysisk aktivitet. Det var olik intensitet i de fysiskt aktiva momenten. I vissa moment skulle eleverna avbryta stillasittande medan de i andra moment skulle vara mer fysiskt aktiva. Klassrummets storlek påverkade intensiteten. I de fysiskt aktiva momenten var det vanligast att eleverna arbetade i grupper. I några fall jobbade eleverna individuellt eller i par.
Elever i årskurs åtta, nio och gymnasiet vill ha mera fysisk aktivitet i klassrumsundervisningen, både genom pausgymnastik och att det integreras i stoffet. Eleverna upplever att mycket stillasittande leder till att de blir trötta. De upplever däremot att de fysiskt aktiva momenten gör dem avslappnade och ger dem mer energi. Momenten upplevs medföra positiva emotioner och förbättrad koncentration och inlärning. Individuella avvikelser förekommer bland elevernas upplevelser. Eleverna tycker om den variation som den fysiska aktiviteten bidrar till. De har många önskemål om hur lärare ska integrera fysisk aktivitet i klassrumsundervisningen, bland annat att övningarna inte ska vara för fysiskt ansträngande, lätta att utföra och involvera hela kroppen. Dessutom vill eleverna vara fysiskt aktiva i grupp.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [528]