Klasslärares och vårdnadshavares digitala kommunikation i Wilma : En kvalitativ intervjustudie av klasslärares och vårdnadshavares upplevelser av att kommunicera digitalt i skoldatasystemet
Björklund, Lina; Rahja, Matilda (2020)
Björklund, Lina
Rahja, Matilda
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020040110082
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020040110082
Tiivistelmä
Då kommunikationen mellan hem och skola sker digitalt upplever klasslärare och vårdnadshavare att kommunikationen är snabb och smidig (Borsh m.fl., 2017). Wilma är det skoldatasystem som används mest i Svenskfinland då det kommer till kommunikationen mellan hem och skola. Syftet med denna avhandling är att undersöka vilka upplevelser klasslärare och vårdnadshavare har av att kommunicera digitalt i Wilma. Utgående från avhandlingens syfte har följande forskningsfrågor utformats:
1. Vilka upplevelser har klasslärare av att kommunicera med vårdnadshavare i Wilma?
2. Hur upplever klasslärare användargränssnittet i Wilma?
3. Vilka upplevelser har vårdnadshavare av att kommunicera med klasslärare i Wilma?
4. Vilka utvecklingsmöjligheter ser vårdnadshavare gällande kommunikationen i Wilma?
Detta är frågan om en kvalitativ studie med hermeneutiska drag. För att ta reda på ovanstående forskningsfrågor används intervju som datainsamlingsmetod. Undersökningens respondenter består av verksamma klasslärare som undervisar inom årskurserna F–6 i svenskspråkiga skolor i Svenskfinland. Respondenterna består även av vårdnadshavare vars barn är i årskurserna F–6 i svenskspråkiga skolor i Svenskfinland. Undersökningens totala antal respondenter är åtta, fyra klasslärare och fyra vårdnadshavare har intervjuats.
Resultaten visar att både klasslärare och vårdnadshavare förhåller sig positiva till att kommunicera i Wilma. Klasslärarna upplever att Wilma är en ändamålsenlig kommunikationskanal i den vardagliga kommunikationen mellan hem och skola. Klasslärarna och vårdnadshavarna upplever att stora fördelar med att kommunicera digitalt är att kommunikationen då är snabb och smidig. I resultatet framkommer även att klasslärarna och vårdnadshavarna upplever det som positivt att de kan reglera sin nåbarhet i den digitala kommunikationen och att de själva kan välja när de läser, skriver och svarar på meddelanden i Wilma.
Klasslärarna upplever att de kan använda Wilma på ett ändamålsenligt sätt med de funktioner som användargränssnittet i Wilma erbjuder. Klasslärarna ser en viss utvecklingsmöjlighet i sin egen användning av Wilma eftersom det finns funktioner de ännu inte använder sig av. Klasslärarna erfar ändå att det kan finnas eventuella utmaningar med att kommunicera i Wilma. Misstolkningar och missuppfattningar har en tendens att uppkomma då den icke verbala kommunikationen faller bort.
Även vårdnadshavarna erfar att det som kommuniceras om i Wilma kan vara svårtolkat, exempelvis lektionsanteckningar, eftersom det inte finns möjlighet till förklarningar och följdfrågor på samma sätt som när kommunikation förs ansikte mot ansikte. Både klasslärarna och vårdnadshavarna erfar att känsliga elevärenden inte ska kommuniceras om i Wilma utan istället ska sköts på alternativa sätt.
Vårdnadshavarna är överlag nöjda med kommunikationen som förs i Wilma och har därför svårt att se utvecklingsmöjligheter gällande kommunikationen.
Sammanfattningsvis kan sägas att Wilma är ett fungerande skoldatasystem för att upprätthålla den vardagliga kommunikationen mellan klasslärare och vårdnadshavare. Eftersom kommunikationen förs digitalt i Wilma kan en del utmaningar uppstå. För att förebygga dessa utmaningar behövs en mångsidig kommunikation mellan hem och skola där ärenden tas upp på ett lämpligt sätt.
1. Vilka upplevelser har klasslärare av att kommunicera med vårdnadshavare i Wilma?
2. Hur upplever klasslärare användargränssnittet i Wilma?
3. Vilka upplevelser har vårdnadshavare av att kommunicera med klasslärare i Wilma?
4. Vilka utvecklingsmöjligheter ser vårdnadshavare gällande kommunikationen i Wilma?
Detta är frågan om en kvalitativ studie med hermeneutiska drag. För att ta reda på ovanstående forskningsfrågor används intervju som datainsamlingsmetod. Undersökningens respondenter består av verksamma klasslärare som undervisar inom årskurserna F–6 i svenskspråkiga skolor i Svenskfinland. Respondenterna består även av vårdnadshavare vars barn är i årskurserna F–6 i svenskspråkiga skolor i Svenskfinland. Undersökningens totala antal respondenter är åtta, fyra klasslärare och fyra vårdnadshavare har intervjuats.
Resultaten visar att både klasslärare och vårdnadshavare förhåller sig positiva till att kommunicera i Wilma. Klasslärarna upplever att Wilma är en ändamålsenlig kommunikationskanal i den vardagliga kommunikationen mellan hem och skola. Klasslärarna och vårdnadshavarna upplever att stora fördelar med att kommunicera digitalt är att kommunikationen då är snabb och smidig. I resultatet framkommer även att klasslärarna och vårdnadshavarna upplever det som positivt att de kan reglera sin nåbarhet i den digitala kommunikationen och att de själva kan välja när de läser, skriver och svarar på meddelanden i Wilma.
Klasslärarna upplever att de kan använda Wilma på ett ändamålsenligt sätt med de funktioner som användargränssnittet i Wilma erbjuder. Klasslärarna ser en viss utvecklingsmöjlighet i sin egen användning av Wilma eftersom det finns funktioner de ännu inte använder sig av. Klasslärarna erfar ändå att det kan finnas eventuella utmaningar med att kommunicera i Wilma. Misstolkningar och missuppfattningar har en tendens att uppkomma då den icke verbala kommunikationen faller bort.
Även vårdnadshavarna erfar att det som kommuniceras om i Wilma kan vara svårtolkat, exempelvis lektionsanteckningar, eftersom det inte finns möjlighet till förklarningar och följdfrågor på samma sätt som när kommunikation förs ansikte mot ansikte. Både klasslärarna och vårdnadshavarna erfar att känsliga elevärenden inte ska kommuniceras om i Wilma utan istället ska sköts på alternativa sätt.
Vårdnadshavarna är överlag nöjda med kommunikationen som förs i Wilma och har därför svårt att se utvecklingsmöjligheter gällande kommunikationen.
Sammanfattningsvis kan sägas att Wilma är ett fungerande skoldatasystem för att upprätthålla den vardagliga kommunikationen mellan klasslärare och vårdnadshavare. Eftersom kommunikationen förs digitalt i Wilma kan en del utmaningar uppstå. För att förebygga dessa utmaningar behövs en mångsidig kommunikation mellan hem och skola där ärenden tas upp på ett lämpligt sätt.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [532]