En jämförelse av potentiella lekområden för rovfisk i Ålands skärgård
Blomqvist, Sandra (2020)
Blomqvist, Sandra
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020040310296
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020040310296
Tiivistelmä
Målsättningen med denna Pro Gradu-avhandling var att jämföra fyra utvalda vikar i den åländska skärgården och avgöra huruvida de var lämpliga lekområden för rovfisk, såsom gädda (Esoc lucius) och abborre (Perca fluviatilis), och ifall det fanns karaktäristiska skillnader mellan vikarna som påverkade deras lämplighet som lekområden. Skillnader i täckningsgrad av trådalger och artsammansättning av makrofyter förväntades noteras mellan vikarna så att de områden som bedömts vara potentiella lekområden hade lägre täckningsgrad av trådalger och mångfaldigare artsammansättning av makrofyter än de mindre lämpliga områdena. I de potentiellt lämpliga lekområdena förväntades lägre abundans av mesopredatorer, såsom storspigg, noteras än i de vikar som bedömdes vara mindre lämpliga lekområden.
Syftet med avhandlingen var att ge en bättre inblick i mekanismerna bakom de minskade rovfiskbestånden i Östersjöns skärgård med fokus på de mer exponerade områdena i mellan- och ytterskärgården. Rovfiskbeståndens nedgång kan ha konsekvenser för hela Östersjöns ekosystem. Fyra områden i Ålands skärgård undersöktes, varav tre bedömdes vara ytterskärgård till sina karaktärsdrag, exempelvis exponeringsgrad, trots klassificeringen som mellanskärgård. Provtagningen av rovfiskbestånden utfördes med ryssja, samtliga individer mättes och släpptes sedan tillbaka i havet. Ryssjefisket inleddes i mitten av april och avslutades i början av maj. Efter lekperioden karterades abborrom genom snorkling längs med transekter. Fiskyngel samplades med ”scoop and plate” -metoden under maj. I juni fiskades spigg med nät och fältarbetet avslutades med kartering av makrofyter och trådalger i slutet på juni.
Fångsten i ryssjorna var liten och provtagningen av yngel och karteringen av rom ledde inte till några signifikanta resultat. Fisket av storspigg visade att det fanns signifikanta skillnader i såväl antal fångade individer som längdfördelning av spigg mellan vikarna. Hög abundans av storspigg och löja noterades i två av vikarna. Artsammansättningen av markofyter skilde sig mellan vikarna, två av vikarna hade en större mångfald av makrofytarter. Signifikanta skillnader i täckningsgrad av trådalger kunde också identifieras mellan vikarna. Områdena kunde inte konstateras vara produktiva lekområden för rovfisk eftersom fångsten i ryssja var bristfällig, rom och yngel var frånvarande och stora mängder storspigg och löja noterades i områdena. The purpose of this master’s thesis was to examine four selected bays in the archipelago of the Åland Islands and determine whether they were suitable spawning areas for predatory fish, such as pike (Esox lucius) and perch (Perca fluviatilis), and whether there were any crucial differences in the characteristics between bays determining their suitability. Differences in coverage of epiphytes and in macrophyte diversity between the bays were expected. The bays which were potentially suitable spawning areas were expected to have lower coverage of epiphyte and a more diverse macrophyte community. The potential spawning areas were also expected to have a lower abundancy of mesopredators such as stickleback and bleak.
This project was prompted to provide more insight into the decline of predatory fish stocks in the Baltic Sea, focusing mainly on more exposed areas of the intermediate- and outer archipelago. The areas studied in this thesis were situated in the archipelago of the Åland Islands, whereof three were considered as outer archipelago, because of their characteristics such as exposure despite that they were classified as intermediate archipelago, and one classified as intermediate archipelago. The sampling of predatory fish was performed using fyke nets between mid-April to end-May, the catch was measured and released. Post spawning, perch egg strains were mapped by snorkelling, along a transect from end-May to mid-June. Fish larvae were sampled in May by scoop and plate method. The fishing of sticklebacks (Gasterosteus aculeatus) was performed with gillnets in June. Additionally, the macrophytes and the epiphytes in the bays were mapped.
The catch from the fyke nets was sparse and the sampling of larvae and eggs did not lead to any significant results. The fishing of sticklebacks showed there were differences in both the number and the length distribution of sticklebacks between the bays. A high abundancy of stickleback and bleak were noticed in two of the bays. There were differences in the macrophyte species composition, where two of the bays showed a more diverse composition of macrophyte species. Significant differences in epiphyte coverage between the bays could also be detected. The areas could not be considered as productive spawning areas for predatory fish since the catch in the fyke nets was inadequate, fish eggs and larvae were absent, and stickleback and bleak were abundant in great amounts in the areas.
Syftet med avhandlingen var att ge en bättre inblick i mekanismerna bakom de minskade rovfiskbestånden i Östersjöns skärgård med fokus på de mer exponerade områdena i mellan- och ytterskärgården. Rovfiskbeståndens nedgång kan ha konsekvenser för hela Östersjöns ekosystem. Fyra områden i Ålands skärgård undersöktes, varav tre bedömdes vara ytterskärgård till sina karaktärsdrag, exempelvis exponeringsgrad, trots klassificeringen som mellanskärgård. Provtagningen av rovfiskbestånden utfördes med ryssja, samtliga individer mättes och släpptes sedan tillbaka i havet. Ryssjefisket inleddes i mitten av april och avslutades i början av maj. Efter lekperioden karterades abborrom genom snorkling längs med transekter. Fiskyngel samplades med ”scoop and plate” -metoden under maj. I juni fiskades spigg med nät och fältarbetet avslutades med kartering av makrofyter och trådalger i slutet på juni.
Fångsten i ryssjorna var liten och provtagningen av yngel och karteringen av rom ledde inte till några signifikanta resultat. Fisket av storspigg visade att det fanns signifikanta skillnader i såväl antal fångade individer som längdfördelning av spigg mellan vikarna. Hög abundans av storspigg och löja noterades i två av vikarna. Artsammansättningen av markofyter skilde sig mellan vikarna, två av vikarna hade en större mångfald av makrofytarter. Signifikanta skillnader i täckningsgrad av trådalger kunde också identifieras mellan vikarna. Områdena kunde inte konstateras vara produktiva lekområden för rovfisk eftersom fångsten i ryssja var bristfällig, rom och yngel var frånvarande och stora mängder storspigg och löja noterades i områdena.
This project was prompted to provide more insight into the decline of predatory fish stocks in the Baltic Sea, focusing mainly on more exposed areas of the intermediate- and outer archipelago. The areas studied in this thesis were situated in the archipelago of the Åland Islands, whereof three were considered as outer archipelago, because of their characteristics such as exposure despite that they were classified as intermediate archipelago, and one classified as intermediate archipelago. The sampling of predatory fish was performed using fyke nets between mid-April to end-May, the catch was measured and released. Post spawning, perch egg strains were mapped by snorkelling, along a transect from end-May to mid-June. Fish larvae were sampled in May by scoop and plate method. The fishing of sticklebacks (Gasterosteus aculeatus) was performed with gillnets in June. Additionally, the macrophytes and the epiphytes in the bays were mapped.
The catch from the fyke nets was sparse and the sampling of larvae and eggs did not lead to any significant results. The fishing of sticklebacks showed there were differences in both the number and the length distribution of sticklebacks between the bays. A high abundancy of stickleback and bleak were noticed in two of the bays. There were differences in the macrophyte species composition, where two of the bays showed a more diverse composition of macrophyte species. Significant differences in epiphyte coverage between the bays could also be detected. The areas could not be considered as productive spawning areas for predatory fish since the catch in the fyke nets was inadequate, fish eggs and larvae were absent, and stickleback and bleak were abundant in great amounts in the areas.