VOX DEI - VOX POPULI : Den åländska julboken Sanct Olof 1947-1968
Serell, Laura (2019)
Serell, Laura
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019061921387
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019061921387
Tiivistelmä
Undersökningens syfte är att redogöra för det åländska prosteriets julbok Sanct Olof under åren 1947–1968. Undersökningen byggs upp kring följande fyra frågor: 1) Varför uppkom den åländska julboken St. Olof? 2) Hur såg julbokens innehåll ut och hur har julboken och dess innehåll utvecklats? 3) Vad är den åländska särprägeln och hur kommer den till uttryck i julbokens innehåll? och 4) Vem var det som bidrog med texter till den åländska julboken?
Julböcker började utges under 1800-talets sista decennier både i Sverige och i Finland. Julböckernas syfte var att på ett lättförståeligt och enkelt sätt presentera det gångna året i ett stift eller för en förening. Julböckerna hade också en annan funktion, de fungerade också som forum för tankeutbyte mellan t.ex. präster och lekmän, men även som en plattform där kyrkan kunde undervisa om dess tro och praxis på ett annat plan.
Den åländska julboken Sanct Olof utkom första gången år 1947. Julboken gavs ut på ett privat initiativ av fem präster och var till en början inte prosteriets skrift utan mer av en piratskrift för det åländska kyrkfolket där den åländska särprägeln fick träda fram. Den åländska särprägeln var starkt kopplad till havet och sjöfarten, som var en viktig och stor del av den åländska livsstilen. Ålands kyrkliga landskap präglades av bl.a. de gamla gråstenskyrkorna och små församlingar. Under de 22 årgångar som denna undersökning omfattar har en åländska särprägeln kommit till uttryck på olika sätt. Under 1940-talet var de åländska kyrkorna i centrum. Under 1950-talet skiftade detta fokus och övergick till att skildra den åländska miljön där bl.a. havet fick en framträdande roll. Under 1960-talet blev personskildringar av exempelvis åländska sjömän, missionärer, författare och konstnärer allt vanligare. Texterna och artiklarna i julboken skrevs av både präster och lekmän, vilket bidrog till ett mångsidigt innehåll med bl.a. undervisning, historia och poesi samt aktuella återblickar på det åländska församlingslivet.
Julböcker började utges under 1800-talets sista decennier både i Sverige och i Finland. Julböckernas syfte var att på ett lättförståeligt och enkelt sätt presentera det gångna året i ett stift eller för en förening. Julböckerna hade också en annan funktion, de fungerade också som forum för tankeutbyte mellan t.ex. präster och lekmän, men även som en plattform där kyrkan kunde undervisa om dess tro och praxis på ett annat plan.
Den åländska julboken Sanct Olof utkom första gången år 1947. Julboken gavs ut på ett privat initiativ av fem präster och var till en början inte prosteriets skrift utan mer av en piratskrift för det åländska kyrkfolket där den åländska särprägeln fick träda fram. Den åländska särprägeln var starkt kopplad till havet och sjöfarten, som var en viktig och stor del av den åländska livsstilen. Ålands kyrkliga landskap präglades av bl.a. de gamla gråstenskyrkorna och små församlingar. Under de 22 årgångar som denna undersökning omfattar har en åländska särprägeln kommit till uttryck på olika sätt. Under 1940-talet var de åländska kyrkorna i centrum. Under 1950-talet skiftade detta fokus och övergick till att skildra den åländska miljön där bl.a. havet fick en framträdande roll. Under 1960-talet blev personskildringar av exempelvis åländska sjömän, missionärer, författare och konstnärer allt vanligare. Texterna och artiklarna i julboken skrevs av både präster och lekmän, vilket bidrog till ett mångsidigt innehåll med bl.a. undervisning, historia och poesi samt aktuella återblickar på det åländska församlingslivet.
Kokoelmat
- 614 Teologia [58]