De fattiga bland oss : Den politiska konstruktionen av fattigdom i dagens Finland
Gichuhi, Emily (2019)
Gichuhi, Emily
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019051015215
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019051015215
Tiivistelmä
Syftet med denna avhandling är att diskutera olika perspektiv på fattigdom och studera hur fattigdom konstrueras i dagens Finland genom analyser av riksdagsprotokoll. Avhandlingen utgår från fattigdomsteorier som innefattar individualistisk kontra strukturellsyn på fattigdom, värdiga och ovärdiga fattiga, fattigdom ur ett konsumtionsperspektiv, och fattigdom som en skam. Teorierna behandlar absolut, relativt och flerdimensionell fattigdom och belyser fattigdomsbegreppet ur ett perspektiv om jämlikhet och social rättvisa.
Avhandlingen och undersökningen lyfter upp politiska perspektiv på fattigdom och undersöker hur finländska politikers uttalanden om fattigdom och fattiga spelar de politiska ideologierna i en interpellationsdebatt om den ökande ojämlikheten i Finland som tog plats i november 2017.
Syftet med undersökningen var att undersöka ifall parti-ideologier och värderingar om fattiga och ojämlikhet inverkar på politikernas ställningstagande till socialpolitiska åtgärder gällande fattigdom. Diskussionen dekonstruerades genom att analysera hur politikerna talar om fattigdom och de fattiga och hur perspektiven kan kategoriseras. Kategorier skapades enligt teoretiska modeller 1) individualistisk kontra strukturell syn på fattigdom och 2) värdiga eller ovärdiga fattiga och slutligen ifall politikerna förespråkade 3) moralisk eller instrumentell fattigdomspolitik. Avsikten med undersökningen var att analysera ifall politikerna följde traditionella parti-ideologier i sina ståndpunkter inom respektive kategorisk syn på fattigdom.
I undersökningen användes en tudelad kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys, med betoning på den kvalitativ analysen. Materialet utgjordes av de politiska uttalandena i interpellationsdebatten PR 132/2017 rd, 7 dec 2017.
På basis av undersökningen kunde det konstateras att politiker i Finland har en långt samstämmig förståelse av och syn på fattigdom oavsett partitillhörighet. Det strukturella perspektivet var dominerande och fattigdom sågs som ett problem och som något som hotar jämlikheten och välbefinnandet i välfärdsstaten. Man var överens om vilka grupper i samhället som borde stödas (låginkomsttagare, arbetslösa, barnfamiljer, sjuka, studerande, pensionärer), även om vissa politiska grupper betonade individuellt ansvar mer medan andra betonade det kollektiva ansvaret. Skillnaderna som kunde urskiljas handlade om metoderna för fattigdomspolitiken där vissa partier förespråkade en stark arbetsmarknadspolitik medan andra uttryckte en oro om att den pågående politiken drabbat de ekonomiskt svagare grupperna orättvist. Detta kunde delvis förklaras genom konstellationen av regering- kontra opposition, men mer så kunde en ideologisk skillnad noteras som närmast gällde höger-vänster parti-ideologi och skillnader mellan liberala och socialistiska ideologier.
Slutsatserna som kan dras av avhandlingen är att fattigdom kan förstås på flera olika sätt beroende på definition, men är alltid problematisk både för individer som upplever fattigdom och för samhället i stort. Fattigdom kan ses som en jämlikhetsfråga och fattigdom utgör ett hot mot social rättvisa i samhället. Fattigdomspolitik grundar sig i värderingar om fattigdom och fattiga, och åtgärderna mot fattigdom varierar beroende på vilka perspektiv på fattigdom som råder i samhället och vilka politiska avsikter som finns.
Avhandlingen och undersökningen lyfter upp politiska perspektiv på fattigdom och undersöker hur finländska politikers uttalanden om fattigdom och fattiga spelar de politiska ideologierna i en interpellationsdebatt om den ökande ojämlikheten i Finland som tog plats i november 2017.
Syftet med undersökningen var att undersöka ifall parti-ideologier och värderingar om fattiga och ojämlikhet inverkar på politikernas ställningstagande till socialpolitiska åtgärder gällande fattigdom. Diskussionen dekonstruerades genom att analysera hur politikerna talar om fattigdom och de fattiga och hur perspektiven kan kategoriseras. Kategorier skapades enligt teoretiska modeller 1) individualistisk kontra strukturell syn på fattigdom och 2) värdiga eller ovärdiga fattiga och slutligen ifall politikerna förespråkade 3) moralisk eller instrumentell fattigdomspolitik. Avsikten med undersökningen var att analysera ifall politikerna följde traditionella parti-ideologier i sina ståndpunkter inom respektive kategorisk syn på fattigdom.
I undersökningen användes en tudelad kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys, med betoning på den kvalitativ analysen. Materialet utgjordes av de politiska uttalandena i interpellationsdebatten PR 132/2017 rd, 7 dec 2017.
På basis av undersökningen kunde det konstateras att politiker i Finland har en långt samstämmig förståelse av och syn på fattigdom oavsett partitillhörighet. Det strukturella perspektivet var dominerande och fattigdom sågs som ett problem och som något som hotar jämlikheten och välbefinnandet i välfärdsstaten. Man var överens om vilka grupper i samhället som borde stödas (låginkomsttagare, arbetslösa, barnfamiljer, sjuka, studerande, pensionärer), även om vissa politiska grupper betonade individuellt ansvar mer medan andra betonade det kollektiva ansvaret. Skillnaderna som kunde urskiljas handlade om metoderna för fattigdomspolitiken där vissa partier förespråkade en stark arbetsmarknadspolitik medan andra uttryckte en oro om att den pågående politiken drabbat de ekonomiskt svagare grupperna orättvist. Detta kunde delvis förklaras genom konstellationen av regering- kontra opposition, men mer så kunde en ideologisk skillnad noteras som närmast gällde höger-vänster parti-ideologi och skillnader mellan liberala och socialistiska ideologier.
Slutsatserna som kan dras av avhandlingen är att fattigdom kan förstås på flera olika sätt beroende på definition, men är alltid problematisk både för individer som upplever fattigdom och för samhället i stort. Fattigdom kan ses som en jämlikhetsfråga och fattigdom utgör ett hot mot social rättvisa i samhället. Fattigdomspolitik grundar sig i värderingar om fattigdom och fattiga, och åtgärderna mot fattigdom varierar beroende på vilka perspektiv på fattigdom som råder i samhället och vilka politiska avsikter som finns.