Svenska som skolspråk : Finskspråkigas upplevelser av den finlandssvenska skolan och skolgång på svenska
Myllylä, Hilla (2019)
Myllylä, Hilla
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019042413180
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019042413180
Tiivistelmä
Det övergripande syftet med denna avhandling är att undersöka finskspråkigas upplevelser av den finlandssvenska skolan och skolgång på svenska. Som grund för undersökningen ligger följande forskningsfrågor:
1. Hur beskriver informanten sin skolgång på svenska?
2. Hur upplever informanten att skolgång på svenska påverkat livet utanför och efter skolan?
På basis av syftet och forskningsfrågorna valdes den hermeneutiska forskningsansatsen och det empiriska materialet samlades in genom tre enskilda, semistrukturerade intervjuer. Kriterierna för informanterna var att de kommer från ett finskspråkigt hem och har gått i en finlandssvensk grundskola. Med ett finskspråkigt hem menas att båda föräldrar är finskspråkiga och hemspråket är finska. Dessutom ska informanterna ha gått ut grundskolan senast år 2012 för att kunna reflektera över hur skolgång på svenska har påverkat livet efter grundskolan.
De delar av intervjuerna som besvarade forskningsfrågorna transkriberades och omskrevs till berättelser så att alla informanter fick en egen berättelse som beskriver deras skolgång på svenska och språkets roll för livet utanför och efter skolan. Därefter jämfördes informanternas erfarenheter för att se hurdana likheter och skillnader det går att finna. Berättelserna utgör första delen av resultatredovisningen och i den andra delen presenteras de likheter och skillnader som identifierades i informanternas berättelser.
Resultaten visar att de finskspråkiga informanterna har upplevt skolgång på svenska som något positivt och är nöjda med föräldrarnas val av svenskspråkig dagvård och skola. Samtliga informanter upplever att skolgång på ett andraspråk gick bra och att de fick tillräckligt med stöd för språket.
De informanter som var tvungna att tala svenska med kompisarna i skolan, fortsatte med det också utanför skolan. Annars påverkade skolgång på svenska relativt lite livet utanför skolan. Språket som användes på hobbyer och med föräldrar, syskon och släktingar förblev finska.
Samtliga informanter valde ett svenskspråkigt gymnasium och för två av dem ledde det till högskolestudier på svenska. Fortsatta studier, boplats och parrelationen har påverkat informanternas användning av svenska efter grundskolan och dess roll i livet idag. Bland de tre informanterna finns en som inte använder svenska i sin vardag, en som använder svenska i studier och arbete och en som talar svenska i de flesta kontexterna.
Ingen av informanterna identifierar sig som finlandssvensk, fast alla nämner att skolan har förmedlat de finlandssvenska traditionerna. För två av informanterna är den tvåspråkiga identiteten starkast, men de berättar att det finns kontexter där de upplever sig själv som finsk- eller svenskspråkiga. Informanten som idag sällan talar svenska, berättar att han kunde kalla sig för tvåspråkig efter gymnasiet, men att han idag identifierar sig som finskspråkig.
Av resultaten kan man dra slutsatsen att finskspråkiga elever har goda förutsättningar att klara sig bra i den finlandssvenska skolan och uppleva skolgång på svenska som en berikande faktor i sitt liv. Man kan även konstatera att många olika saker påverkar på den språkliga identiteten och hur stor roll svenskan får i livet efter skolan.
1. Hur beskriver informanten sin skolgång på svenska?
2. Hur upplever informanten att skolgång på svenska påverkat livet utanför och efter skolan?
På basis av syftet och forskningsfrågorna valdes den hermeneutiska forskningsansatsen och det empiriska materialet samlades in genom tre enskilda, semistrukturerade intervjuer. Kriterierna för informanterna var att de kommer från ett finskspråkigt hem och har gått i en finlandssvensk grundskola. Med ett finskspråkigt hem menas att båda föräldrar är finskspråkiga och hemspråket är finska. Dessutom ska informanterna ha gått ut grundskolan senast år 2012 för att kunna reflektera över hur skolgång på svenska har påverkat livet efter grundskolan.
De delar av intervjuerna som besvarade forskningsfrågorna transkriberades och omskrevs till berättelser så att alla informanter fick en egen berättelse som beskriver deras skolgång på svenska och språkets roll för livet utanför och efter skolan. Därefter jämfördes informanternas erfarenheter för att se hurdana likheter och skillnader det går att finna. Berättelserna utgör första delen av resultatredovisningen och i den andra delen presenteras de likheter och skillnader som identifierades i informanternas berättelser.
Resultaten visar att de finskspråkiga informanterna har upplevt skolgång på svenska som något positivt och är nöjda med föräldrarnas val av svenskspråkig dagvård och skola. Samtliga informanter upplever att skolgång på ett andraspråk gick bra och att de fick tillräckligt med stöd för språket.
De informanter som var tvungna att tala svenska med kompisarna i skolan, fortsatte med det också utanför skolan. Annars påverkade skolgång på svenska relativt lite livet utanför skolan. Språket som användes på hobbyer och med föräldrar, syskon och släktingar förblev finska.
Samtliga informanter valde ett svenskspråkigt gymnasium och för två av dem ledde det till högskolestudier på svenska. Fortsatta studier, boplats och parrelationen har påverkat informanternas användning av svenska efter grundskolan och dess roll i livet idag. Bland de tre informanterna finns en som inte använder svenska i sin vardag, en som använder svenska i studier och arbete och en som talar svenska i de flesta kontexterna.
Ingen av informanterna identifierar sig som finlandssvensk, fast alla nämner att skolan har förmedlat de finlandssvenska traditionerna. För två av informanterna är den tvåspråkiga identiteten starkast, men de berättar att det finns kontexter där de upplever sig själv som finsk- eller svenskspråkiga. Informanten som idag sällan talar svenska, berättar att han kunde kalla sig för tvåspråkig efter gymnasiet, men att han idag identifierar sig som finskspråkig.
Av resultaten kan man dra slutsatsen att finskspråkiga elever har goda förutsättningar att klara sig bra i den finlandssvenska skolan och uppleva skolgång på svenska som en berikande faktor i sitt liv. Man kan även konstatera att många olika saker påverkar på den språkliga identiteten och hur stor roll svenskan får i livet efter skolan.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [531]