Elevers psykiska ohälsa som framtida utmaning : En kvalitativ studie om klasslärarstuderandes uppfattningar om elevers psykiska ohälsa i relation till sin framtida yrkesroll samt hur lärarutbildningen kunde främja medvetenheten om elevers psykiska ohälsa
Mäkinen, Mira (2019)
Mäkinen, Mira
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019051415442
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019051415442
Tiivistelmä
Psykisk ohälsa hos barn och unga uppmärksammas allt mera i dagens samhälle och hör till vanliga hälsoproblem hos elever idag. Tidigt upptäckande och ingripande är centralt när det kommer till att främja psykisk hälsa. Dock saknar ofta klasslärare kunskap om hur de kan upptäcka psykisk ohälsa hos elever. Tidigare studier visar också att många lärare upplever osäkerhet och okunnighet i att bemöta elever med psykisk ohälsa.
Syftet med avhandlingen är att undersöka hur klasslärarstuderande i slutskedet av studierna uppfattar psykisk ohälsa, sin framtida yrkesroll i relation till elevers psykiska ohälsa och hur klasslärarutbildningen kunde främja medvetenheten om elevers psykiska ohälsa. Avhandlingens forskningsansats är fenomenografisk och är uppbyggd kring forskningsfrågorna (1) hur uppfattar klasslärarstuderande psykisk ohälsa, (2) hur uppfattar klasslärarstuderande sin framtida yrkesroll i relation till elevers psykiska ohälsa och (3) hur uppfattar klasslärarstuderande att klasslärarutbildningen kunde främja medvetenhet om elevers psykiska ohälsa.
I undersökningen deltog sex klasslärarstuderande vid Åbo Akademi. Datainsamlingen skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att psykisk ohälsa främst uppfattas som inåtvända problem och att familje-och uppväxtmiljön är faktorer som påverkar den psykiska hälsan mest. Vidare uppfattar informanterna att psykisk ohälsa är en utmaning. Resultatet visar också att blivande klasslärare uppfattar både kompetens och osäkerhet kring elevers psykiska ohälsa och sin roll kring detta. Blivande klasslärare uppfattar att de har en viktig roll i att stöda och vara en medmänniska för elever med psykisk ohälsa. Vidare visar resultatet att blivande lärare uppfattar att det mångprofessionella samarbetet kommer att vara ett framtida stöd. Resultatet visar att det finns utvecklingsmöjligheter för klasslärarutbildningen gällande elevers psykiska ohälsa.
Till helheten bekräftar resultaten tidigare forskning. Dock finns det indikationer på att mera kunskap om utagerande beteende som uttryck för psykisk ohälsa och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som riskfaktor för psykisk ohälsa kunde vara relevant att lyfta upp i klasslärarutbildningen så att blivande klasslärare har bättre beredskap för att tidigt upptäcka och agera.
Syftet med avhandlingen är att undersöka hur klasslärarstuderande i slutskedet av studierna uppfattar psykisk ohälsa, sin framtida yrkesroll i relation till elevers psykiska ohälsa och hur klasslärarutbildningen kunde främja medvetenheten om elevers psykiska ohälsa. Avhandlingens forskningsansats är fenomenografisk och är uppbyggd kring forskningsfrågorna (1) hur uppfattar klasslärarstuderande psykisk ohälsa, (2) hur uppfattar klasslärarstuderande sin framtida yrkesroll i relation till elevers psykiska ohälsa och (3) hur uppfattar klasslärarstuderande att klasslärarutbildningen kunde främja medvetenhet om elevers psykiska ohälsa.
I undersökningen deltog sex klasslärarstuderande vid Åbo Akademi. Datainsamlingen skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att psykisk ohälsa främst uppfattas som inåtvända problem och att familje-och uppväxtmiljön är faktorer som påverkar den psykiska hälsan mest. Vidare uppfattar informanterna att psykisk ohälsa är en utmaning. Resultatet visar också att blivande klasslärare uppfattar både kompetens och osäkerhet kring elevers psykiska ohälsa och sin roll kring detta. Blivande klasslärare uppfattar att de har en viktig roll i att stöda och vara en medmänniska för elever med psykisk ohälsa. Vidare visar resultatet att blivande lärare uppfattar att det mångprofessionella samarbetet kommer att vara ett framtida stöd. Resultatet visar att det finns utvecklingsmöjligheter för klasslärarutbildningen gällande elevers psykiska ohälsa.
Till helheten bekräftar resultaten tidigare forskning. Dock finns det indikationer på att mera kunskap om utagerande beteende som uttryck för psykisk ohälsa och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som riskfaktor för psykisk ohälsa kunde vara relevant att lyfta upp i klasslärarutbildningen så att blivande klasslärare har bättre beredskap för att tidigt upptäcka och agera.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [531]
Samankaltainen aineisto
Näytetään aineisto, joilla on samankaltaisia nimekkeitä, tekijöitä tai asiasanoja.
-
”Nog är coronan verkligen ett grundläggande hot mot meningsfullhet och balans” – en kvalitativ intervjustudie om religiös coping bland teologistudenter vid Åbo Akademi under coronapandemin 2020–2021
Aaltonen, Lauha (2023)Den globala coronapandemin, som bröt ut i slutet av 2019 i Wuhan i Kina, har medfört stora omväxlingar ekonomiskt, samhälleligt och socialt. Dess inverkan på olika aspekter i människors liv, till exempel psykiskt välmående, ... -
"Stöder utbildningen oss så att vi kan stödja dem?" : En kvalitativ studie om nyutexaminerade klasslärares syn på sitt arbete och klasslärarutbildningen vid Åbo Akademi i relation till elevers psykiska ohälsa
Tuure, Brian; Väärä, Otto (2022)Psykisk ohälsa bland barn är något som i dagens samhälle ökar för varje år som går. De olika former av psykisk ohälsa blir alltmer komplexa. För en klasslärare betyder det att hen kommer att arbeta med flera barn som lider ... -
Lärarnas förpliktade engagemang och gränsdragning vid familjekriser : En kvalitativ studie av familjekrisers inverkan på lärarnas arbete
Unis, Frida (Åbo Akademi, 2018)