Tradition och Modernisering : En kulturhistorisk analys av hur kontrasterna i ett moderniserat Amerika syns genom nio finländska emigranters livsberättelser
Emma, Björklund (2019)
Emma, Björklund
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019032710180
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019032710180
Tiivistelmä
Emigrationen från Finland till Amerika har under 1800–1900-talet varit synlig i det finländska samhället. Emigrationen var ett resultat av den försämrade tiden i hemlandet och en strävan efter framgång och rikedom. Amerika har i många avseenden setts som ett föregångsland i finländarnas ögon. Finland kom utav flera olika omständigheter senare in i moderniseringen än Amerika. De finländare som emigrerade över Atlanten under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet upplevde skillnader mellan sitt före detta hemland och sitt nya. Skillnaderna var bland annat i tankesätt, livsstil och uppfinningar. Distinktionen i följande avhandling är således att Finland representerar emigranternas bakgrund och tradition, medan Amerika representerar det nya och moderniserade som emigranterna möter.
Avhandlingens syfte är att analysera nio svensktalande finländska emigranters livsberättelser och hur de berättade om och upplevde sin vardag i det moderniserade Amerika under 1892–1939. Avhandlingens fokus ligger på emigranternas karriär och fritid, med tyngdpunkt på möten med moderniseringen. Avhandlingens frågeställning är: Hur de nio emigranterna upplevde och berättade om mötet med det moderna Amerika i förhållande till att de kom från en bakgrund av stark tradition? Följdfrågan är: Hur syns dessa två element, modernisering och tradition, i deras livsberättelser? Metodologiskt används en kvalitativ innehållsanalys för att analysera det väsentligaste i livsberättelserna gällande temat. Intresset ligger även vid att se utifall ytterligheterna tradition och modernisering jobbar i samverkan eller om emigranten är mer influerad av den ena. Materialet i avhandlingen består utav nio livsberättelser, nedtecknade i efterhand av emigranter som upplevt detta möte under den utsatta tidpunkten.
Analysen går igenom flera olika aspekter av emigrantens vardag. I avsnittet som behandlar karriär diskuteras hur amerikanernas tankesätt gällande exempelvis utbildning och arbete påverkade emigranterna. I delkapitlet som redogör för fritiden berör teman såsom fritidsintressen, resor och konsumtion.
Analysens slutsats är att emigranterna hade ett positivt förhållningssätt till det nya som de mötte i Amerika. Emigranterna var ofta omedvetna om det direkta mötet med moderniseringen, men införlivades på ett naturligt sätt i den nya amerikanska kulturen. Både emigrationens tidpunkt och slutdestination konstateras vara av yttersta vikt för variationer och mönster i skribenternas skildringar. De två tidiga resenärerna visar mönster på att vara mera traditionsbundna än de som avreste senare. Emigranter som bosatte sig urbant exponerades överlag mera av moderniseringen än de som bosatte sig på rurala områden. Emigranternas bakgrund, det vill säga den finländska traditionen värderades dock och influerade vardagen i det nya hemlandet trots öppenhet mot den nya kulturen. Exempelvis var emigranternas föreningsaktivitet och konsumtion traditionskopplat, medan de i andra delar av vardagen var mer moderna. De behöll tanken om hårt arbete i Amerika och började värdesätta utbildningen mera än i hemlandet Finland. När det kommer till emigranternas fritid skriver de gärna om mötet med föreningsaktivitet och resor, medan de ogärna nämner konsumtion i sina berättelser.
Avhandlingens syfte är att analysera nio svensktalande finländska emigranters livsberättelser och hur de berättade om och upplevde sin vardag i det moderniserade Amerika under 1892–1939. Avhandlingens fokus ligger på emigranternas karriär och fritid, med tyngdpunkt på möten med moderniseringen. Avhandlingens frågeställning är: Hur de nio emigranterna upplevde och berättade om mötet med det moderna Amerika i förhållande till att de kom från en bakgrund av stark tradition? Följdfrågan är: Hur syns dessa två element, modernisering och tradition, i deras livsberättelser? Metodologiskt används en kvalitativ innehållsanalys för att analysera det väsentligaste i livsberättelserna gällande temat. Intresset ligger även vid att se utifall ytterligheterna tradition och modernisering jobbar i samverkan eller om emigranten är mer influerad av den ena. Materialet i avhandlingen består utav nio livsberättelser, nedtecknade i efterhand av emigranter som upplevt detta möte under den utsatta tidpunkten.
Analysen går igenom flera olika aspekter av emigrantens vardag. I avsnittet som behandlar karriär diskuteras hur amerikanernas tankesätt gällande exempelvis utbildning och arbete påverkade emigranterna. I delkapitlet som redogör för fritiden berör teman såsom fritidsintressen, resor och konsumtion.
Analysens slutsats är att emigranterna hade ett positivt förhållningssätt till det nya som de mötte i Amerika. Emigranterna var ofta omedvetna om det direkta mötet med moderniseringen, men införlivades på ett naturligt sätt i den nya amerikanska kulturen. Både emigrationens tidpunkt och slutdestination konstateras vara av yttersta vikt för variationer och mönster i skribenternas skildringar. De två tidiga resenärerna visar mönster på att vara mera traditionsbundna än de som avreste senare. Emigranter som bosatte sig urbant exponerades överlag mera av moderniseringen än de som bosatte sig på rurala områden. Emigranternas bakgrund, det vill säga den finländska traditionen värderades dock och influerade vardagen i det nya hemlandet trots öppenhet mot den nya kulturen. Exempelvis var emigranternas föreningsaktivitet och konsumtion traditionskopplat, medan de i andra delar av vardagen var mer moderna. De behöll tanken om hårt arbete i Amerika och började värdesätta utbildningen mera än i hemlandet Finland. När det kommer till emigranternas fritid skriver de gärna om mötet med föreningsaktivitet och resor, medan de ogärna nämner konsumtion i sina berättelser.