Ämnesöverskridande samarbete utmanar den grundläggande utbildningens struktur : En fenomenografisk undersökning
Mäkiharju, Alex (2019)
Mäkiharju, Alex
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201901101856
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201901101856
Tiivistelmä
År 2016 togs en ny läroplan i bruk som gör ämnesöverskridande samarbete obligatoriskt och möjligheten till ämnesöverskridande samarbete bör ges åt varje elev minst en gång per läsår. Det blir rektorers uppgift att leda implementeringen av ämnesöverskridande samarbete i skolan, samtidigt som rektorer blir ledda av den nya läroplanen. Denna utveckling i läroplanen innebär att den traditionella individuella lärarkulturen i åk 7–9 behöver utvecklas mot en mer kollegial lärarkultur.
Syftet med avhandlingen är att undersöka hur rektorer för den grundläggande utbildningens årskurs 7–9 uppfattar påbudet av ämnesöverskridande samarbete. Avhandlingens är att försöka svara på följande forskningsfrågor:
1) Hur uppfattar rektorer Utbildningsstyrelsens val att göra ämnesöverskridande samarbete obligatoriskt för ämneslärare?
2) Hur uppfattar rektorer sin roll som ledare för implementeringsprocessen av ämnesöverskridande samarbete?
3) Hur uppfattar rektorer att ämneslärare uppfattar kravet på ämnesöverskridande samarbete? 4) Vilka utmaningar upplever rektorer kan uppstå i samband med implementeringen av ämnesöverskridande samarbete?
Undersökningen har en fenomenografisk ansats och är kvalitativ. Datainsamlingen skedde genom halvstrukturerade intervjuer med sex rektorer. Materialet analyserades och kategoriserades och resulterade i kategorier som fungerar som grund för undersökningens resultat.
Resultaten visade att rektorer huvudsakligen uppfattar påbudet av ämnesöverskridande samarbete som positivt, då det är något som speglar samhället idag. Som ledare över implementeringsprocessen beskrev rektorerna sitt ledarskap med ord som visionär, som ett professionellt stöd och som tidskrävande. På den tredje frågan uppfattade rektorer att helhetsskapande undervisning står i konflikt med ämneslärares läraridentitet och att ämneslärare inte är utbildade för en ämnesöverskridande undervisning. Som utmaningar tycker rektorerna att skolans struktur och ämneslärares arbetsavtal inte stöder den helhetsskapande undervisningen.
Sammanfattningsvis är rektorer nöjda med förändringen men betonar tålamod i den pedagogiska utvecklingsprocessen av ämnesöverskridande samarbete. Rektorerna betonar också att ämneslärares arbetsavtal är något som borde omstruktureras för att bättre motsvara den nya läroplanen.
Syftet med avhandlingen är att undersöka hur rektorer för den grundläggande utbildningens årskurs 7–9 uppfattar påbudet av ämnesöverskridande samarbete. Avhandlingens är att försöka svara på följande forskningsfrågor:
1) Hur uppfattar rektorer Utbildningsstyrelsens val att göra ämnesöverskridande samarbete obligatoriskt för ämneslärare?
2) Hur uppfattar rektorer sin roll som ledare för implementeringsprocessen av ämnesöverskridande samarbete?
3) Hur uppfattar rektorer att ämneslärare uppfattar kravet på ämnesöverskridande samarbete? 4) Vilka utmaningar upplever rektorer kan uppstå i samband med implementeringen av ämnesöverskridande samarbete?
Undersökningen har en fenomenografisk ansats och är kvalitativ. Datainsamlingen skedde genom halvstrukturerade intervjuer med sex rektorer. Materialet analyserades och kategoriserades och resulterade i kategorier som fungerar som grund för undersökningens resultat.
Resultaten visade att rektorer huvudsakligen uppfattar påbudet av ämnesöverskridande samarbete som positivt, då det är något som speglar samhället idag. Som ledare över implementeringsprocessen beskrev rektorerna sitt ledarskap med ord som visionär, som ett professionellt stöd och som tidskrävande. På den tredje frågan uppfattade rektorer att helhetsskapande undervisning står i konflikt med ämneslärares läraridentitet och att ämneslärare inte är utbildade för en ämnesöverskridande undervisning. Som utmaningar tycker rektorerna att skolans struktur och ämneslärares arbetsavtal inte stöder den helhetsskapande undervisningen.
Sammanfattningsvis är rektorer nöjda med förändringen men betonar tålamod i den pedagogiska utvecklingsprocessen av ämnesöverskridande samarbete. Rektorerna betonar också att ämneslärares arbetsavtal är något som borde omstruktureras för att bättre motsvara den nya läroplanen.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [593]