Läsflyt och räkneflyt hos elever i årskurs 1 och 2 i relation till kön och språklig bakgrund
Stara, Karin (2018)
Stara, Karin
Åbo Akademi
2018
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201901192590
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201901192590
Tiivistelmä
Avhandlingens tema är färdigheter i läsflyt och räkneflyt hos tvåspråkiga elever i årskurs 1 och 2. Tvåspråkighet anses vara något eftersträvansvärt och positivt. I en studie av Kieffer och Vukovic (2012) visade det sig att tvåspråkiga har ett mindre ordförråd och det kan påverka utvecklingen av läsflyt. Den forskning som finns om tvåspråkighet visar motstridiga resultat angående tvåspråkigas läsförmåga. Syftet med studien är att undersöka om tvåspråkighet och kön påverkar färdigheterna i läsflyt och räkneflyt i årskurs 1 och 2. Utgående från syftet har följande forskningsfrågor formulerats:
1. Hurdan är färdigheten i läsflyt för tvåspråkiga elever jämfört med enspråkigt svenska elever i årskurs 1?
2. a) Hur kan färdighet i läsflyt och räkneflyt i årskurs 1 förklara färdighet i läsflyt i årskurs 2 hos tvåspråkiga elever och enspråkigt svenska elever?
b) Hur kan färdighet i läsflyt och räkneflyt i årskurs 1 förklara färdighet i räkneflyt i årskurs 2 hos tvåspråkiga och enspråkigt svenska elever?
3. Hur ser utvecklingen av färdigheterna i läsflyt och räkneflyt ut hos tvåspråkiga elever och enspråkigt svenska elever från årskurs 1 till 2?
4. Hurdana könsskillnader finns det i färdigheterna läsflyt och räkneflyt i årskurs 1–2?
En kvantitativ forskningsansats valdes för att analysera data inom projektet ILS (InLärning och Stöd). Antalet elever i studien var 458. I studien var 229 elever enspråkigt svenska och 229 elever var tvåspråkiga. Resultatet i studien visar att tvåspråkiga elever hade i medeltal lite bättre resultat i deluppgiften Läsa pseudoord i årskurs 1. Deluppgifterna Läsflyt 2 och Räkneflyt-addition i årskurs 1 kunde förklara variansen i deluppgiften Läsflyt 2 i årskurs 2 positivt men inte deluppgiften i subtraktion. Deluppgiften Läsflyt 2 i årskurs 1 kunde inte förklara variansen i Räkneflyt-subtraktion och Räkneflyt-addition i årskurs 2. Resultatet visar att färdigheterna i läsflyt och räkneflyt utvecklades starkt och positivt under årskurs 1 och 2 för både enspråkigt svenska och tvåspråkiga elever. Tvåspråkiga elever hade lite bättre medeltal i deluppgifterna Läsa pseudoord, Läsa text 2, Räkneflyt-addition och Räkneflyt-subtraktion. Pojkarna hade lite bättre medeltal i deluppgifterna Läsa pseudoord, Läsa ord 2 och Räkneflyt-subtraktion. Sammanfattningsvis innebär det att tvåspråkiga elever och pojkar hade lite bättre medelvärde i en del uppgifter som mäter läsflyt och i uppgifterna som mäter räkneflyt. Tvåspråkighet har inte så stor inverkan på utvecklingen av färdigheter i räkneflyt och läsflyt i årskurs 1 och 2.
1. Hurdan är färdigheten i läsflyt för tvåspråkiga elever jämfört med enspråkigt svenska elever i årskurs 1?
2. a) Hur kan färdighet i läsflyt och räkneflyt i årskurs 1 förklara färdighet i läsflyt i årskurs 2 hos tvåspråkiga elever och enspråkigt svenska elever?
b) Hur kan färdighet i läsflyt och räkneflyt i årskurs 1 förklara färdighet i räkneflyt i årskurs 2 hos tvåspråkiga och enspråkigt svenska elever?
3. Hur ser utvecklingen av färdigheterna i läsflyt och räkneflyt ut hos tvåspråkiga elever och enspråkigt svenska elever från årskurs 1 till 2?
4. Hurdana könsskillnader finns det i färdigheterna läsflyt och räkneflyt i årskurs 1–2?
En kvantitativ forskningsansats valdes för att analysera data inom projektet ILS (InLärning och Stöd). Antalet elever i studien var 458. I studien var 229 elever enspråkigt svenska och 229 elever var tvåspråkiga. Resultatet i studien visar att tvåspråkiga elever hade i medeltal lite bättre resultat i deluppgiften Läsa pseudoord i årskurs 1. Deluppgifterna Läsflyt 2 och Räkneflyt-addition i årskurs 1 kunde förklara variansen i deluppgiften Läsflyt 2 i årskurs 2 positivt men inte deluppgiften i subtraktion. Deluppgiften Läsflyt 2 i årskurs 1 kunde inte förklara variansen i Räkneflyt-subtraktion och Räkneflyt-addition i årskurs 2. Resultatet visar att färdigheterna i läsflyt och räkneflyt utvecklades starkt och positivt under årskurs 1 och 2 för både enspråkigt svenska och tvåspråkiga elever. Tvåspråkiga elever hade lite bättre medeltal i deluppgifterna Läsa pseudoord, Läsa text 2, Räkneflyt-addition och Räkneflyt-subtraktion. Pojkarna hade lite bättre medeltal i deluppgifterna Läsa pseudoord, Läsa ord 2 och Räkneflyt-subtraktion. Sammanfattningsvis innebär det att tvåspråkiga elever och pojkar hade lite bättre medelvärde i en del uppgifter som mäter läsflyt och i uppgifterna som mäter räkneflyt. Tvåspråkighet har inte så stor inverkan på utvecklingen av färdigheter i räkneflyt och läsflyt i årskurs 1 och 2.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [531]