Moraliskt och Politiskt Blivande : Gilles Deleuzes filosofi i ljuset av Ludwig Wittgensteins
Steffansson, Christoffer (2018)
Steffansson, Christoffer
Åbo Akademi
2018
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018111247930
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018111247930
Tiivistelmä
Vad gäller både moralfilosofi och politisk filosofi är Ludwig Wittgensteins och Gilles Deleuzes tänkande på vissa sätt snarlikt. Utgångspunkten för dessa filosofer, och denna avhandling, är att begrepp som blivande, öppenhet, kreativitet och engagemang är fundamentala för att förstå såväl moral som politik. Deleuze och Wittgenstein skiljs dock åt genom den olika anda varigenom de bedriver filosofi och de olika anspråken de har med den. I denna avhandling synliggörs spänningarna mellan Deleuze och Wittgenstein samtidigt som moralens och politikens plats i det mänskliga livet belyses.
I Deleuzes filosofi spelar alla de tidigare nämnda begreppen en avgörande roll, men att han bedriver filosofi i en materialistisk anda samt har metafysiska anspråk begränsar det rörelseutrymme begreppen kan få och snedvrider deras plats i det mänskliga livet. I kontrast argumenteras det för att man med Wittgensteins filosofi både kan ta i beaktande de problem Deleuze kämpar med – bland annat att avvärja både en mystifierande metafysik och en normativ moralfilosofi samt ge utrymme för etiskt och politiskt engagemang – och erbjuda en rikare och mer nyanserad bild av moralens och politikens plats i det mänskliga livet. Det argumenteras för att blivande inom den moraliska och politiska sfären måste försättas i det intentionella rummet för att göras begripligt, blivande handlar då om att tydliggöra eller förändra begreppens plats i våra liv snarare än om materiella och opersonliga krafter i rörelse. Vidare argumenteras det för att moralfilosofi och politisk filosofi måste komplettera varandra: moraliska problem kommer till uttryck genom samhällets politiska form, och god politik förutsätter deltagarnas vilja att både utgå ifrån sitt moraliska perspektiv på världen och förmågan gestalta och pröva detta.
I Deleuzes filosofi spelar alla de tidigare nämnda begreppen en avgörande roll, men att han bedriver filosofi i en materialistisk anda samt har metafysiska anspråk begränsar det rörelseutrymme begreppen kan få och snedvrider deras plats i det mänskliga livet. I kontrast argumenteras det för att man med Wittgensteins filosofi både kan ta i beaktande de problem Deleuze kämpar med – bland annat att avvärja både en mystifierande metafysik och en normativ moralfilosofi samt ge utrymme för etiskt och politiskt engagemang – och erbjuda en rikare och mer nyanserad bild av moralens och politikens plats i det mänskliga livet. Det argumenteras för att blivande inom den moraliska och politiska sfären måste försättas i det intentionella rummet för att göras begripligt, blivande handlar då om att tydliggöra eller förändra begreppens plats i våra liv snarare än om materiella och opersonliga krafter i rörelse. Vidare argumenteras det för att moralfilosofi och politisk filosofi måste komplettera varandra: moraliska problem kommer till uttryck genom samhällets politiska form, och god politik förutsätter deltagarnas vilja att både utgå ifrån sitt moraliska perspektiv på världen och förmågan gestalta och pröva detta.
Kokoelmat
- 611 Filosofia [21]