Hundra år av feministisk argumentation : En diakron analys av argumentationsmedelsbruket i tidskriften Astra 1919–2018

Abstract

Syftet för min avhandling är att undersöka användningen av argumentationsmedlen ethos, logos och pathos i feministiska debattartiklar under åren 1919–2018. Materialet består av tolv artiklar publicerade i den finlandssvenska feministiska tidskriften Astra. De analyserade artiklarna är utgivna år 1919, 1939, 1959, 1979, 1999 och 2018. Jag vill i min avhandling ta reda på hur skribenterna använder argumentationsmedlen och i vilken utsträckning de olika argumentationsmedlen brukas. Jag granskar huruvida det går att se några tidstypiska trender i argumentationsmedelsbruket och om artiklarnas teman påverkar valet av argumentationsmedel. I min avhandling vill jag utforska den finlandssvenska feministiska retoriken genom att bidra med en potentiell bild av hur argumentationsmedelsbruket sett ut i det feministiska debattklimatet i Svenskfinland. De teoretiska utgångspunkter jag baserar min avhandling på grundar sig på den klassiska retoriken. Jag tar även stöd av tidigare forskning (bl.a. Mral 2003 och Wallgren Hemlin 1997) som undersökt olika retoriska grepp ur ett maktperspektiv. Jag utför en argumentationsmedelsanalys där jag granskar bruket av argumentationsmedel i artiklarna. Avhandlingens fokus ligger på att utreda hur skribenterna brukar argumentationsmedlen ethos, logos och pathos för att framföra sina budskap. Analysmodellen jag använt är en modifikation av Wallgren Hemlins (1997) modell, med hjälp av denna analyserar jag argumentationsmedlens frekvens och tillämpning i texterna. I den avslutande diskussionen relaterar jag analysresultatet till tidigare forskning samt texternas kulturella och politiska kontext. Resultatet av min analys påvisar att pathos är det mest framträdande argumentationsmedlet i artiklarna. Logos är det näst mest använda argumentationsmedlet och ethos är det argumentationsmedel som används minst. Slutsatsen är att det omfattande pathosbruket faller sig naturligt i och med de känslosamma teman och frågor som behandlas i artiklarna, till exempel kvinnors orättvisa behandling i samhället och sexuella trakasserier. Några tidstypiska trender i argumentationsmedelsbruket har jag dock inte kunnat identifiera i mitt material. Däremot kan man se en tydlig trend i vilka frågor som dryftas i artiklarna. I de äldre artiklarna från 1919–1979 debatteras främst jämställdhet mellan könen i det offentliga rummet, medan artiklarna från 1999–2018 handlar om bland annat feministisk kultur och sexuella trakasserier.