Inkludering i klassen : Nyblivna och erfarna klasslärares erfarenheter av inkludering
Bonns, Jennifer (2018)
Bonns, Jennifer
Åbo Akademi
2018
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018100937945
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018100937945
Tiivistelmä
I och med att Salamancadeklarationen (1994) trädde i kraft har samhället och skolorna ändrat från att elever i behov av stöd ska gå i specialskolor och specialklasser till att så långt som möjligt inkluderas i allmänundervisning. Då är det upp till klassläraren och
skolan att arbeta för en inkluderande miljö för eleven och speciellt upp till klassläraren att anpassa undervisningen och kunna differentiera för eleven. Finlandssvenska klasslärare läser fem obligatoriska studiepoäng specialpedagogik och om klasslärare vill läsa mer
specialpedagogik är det upp till var och en. Klasslärare ska vara redo efter sina studier för uppgiften att kunna inkludera elever i sin klass. Nyblivna klasslärare står inför utmaningen att komma in i sin lärarroll och in i arbetslivet och har inte ännu hunnit arbeta så länge för att få erfarenhet.
Syftet med avhandlingen är att undersöka vilka arbetssätt nyblivna klasslärare och erfarna klasslärare har använt sig av i sin undervisning med inkluderade elever och hur klasslärarna har förberett sig. Kriterierna för de nyblivna klasslärarna var att de ska ha arbetat 1–5 år och kriterierna för de erfarna klasslärarna är att de ska ha arbetat mer än 15 år.
Forskningsfrågorna som utarbetades är:
1. Hur förbereda sig som klasslärare enligt informanterna för att ha en inkluderad elev i sin klass?
2. Hur förberedda upplevde informanterna att de var för att ha en inkluderad elev i sin klass?
3. Vilka arbetssätt kan klasslärare enligt informanterna använda då de har en inkluderad elev i sin klass?
Forskningsansatsen som använts är narrativ och det är en kvalitativ studie. E-post skickades till rektorer och lärare för att fråga om det finns någon som passar in på beskrivningen som nybliven eller erfaren klasslärare med erfarenheter av inkluderade elever. Informanterna är två stycken nyblivna klasslärare och tre erfarna.
Datainsamlingsmetoden är halvstrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats med narrativ analys och sedan med kategorisk innehållsanalys. Resultatet visar på att de nyblivna och erfarna klasslärarna hade många samma arbetssätt. De menade att samarbete är avgörande för att inklusion ska fungera. Lärare kan ta hjälp av
speciallärare, kollegers kunskap och även hjälp från annat håll utanför skolan. Informanterna påpekade även att de arbetat i sina klasser med förståelse och insikt i att alla personer är olika och behöver hjälp på olika sätt. På det sättet inkluderas eleven socialt i klassen. Kreativa lösningar och olika material som bildstöd och scheman kan
hjälpa vardagen i klassrummet. Studien visade att de erfarna klasslärarna ansåg att de nya klasslärarna vet mer än de eftersom de nyblivna lärarna lärt sig mer via sin utbildning.
skolan att arbeta för en inkluderande miljö för eleven och speciellt upp till klassläraren att anpassa undervisningen och kunna differentiera för eleven. Finlandssvenska klasslärare läser fem obligatoriska studiepoäng specialpedagogik och om klasslärare vill läsa mer
specialpedagogik är det upp till var och en. Klasslärare ska vara redo efter sina studier för uppgiften att kunna inkludera elever i sin klass. Nyblivna klasslärare står inför utmaningen att komma in i sin lärarroll och in i arbetslivet och har inte ännu hunnit arbeta så länge för att få erfarenhet.
Syftet med avhandlingen är att undersöka vilka arbetssätt nyblivna klasslärare och erfarna klasslärare har använt sig av i sin undervisning med inkluderade elever och hur klasslärarna har förberett sig. Kriterierna för de nyblivna klasslärarna var att de ska ha arbetat 1–5 år och kriterierna för de erfarna klasslärarna är att de ska ha arbetat mer än 15 år.
Forskningsfrågorna som utarbetades är:
1. Hur förbereda sig som klasslärare enligt informanterna för att ha en inkluderad elev i sin klass?
2. Hur förberedda upplevde informanterna att de var för att ha en inkluderad elev i sin klass?
3. Vilka arbetssätt kan klasslärare enligt informanterna använda då de har en inkluderad elev i sin klass?
Forskningsansatsen som använts är narrativ och det är en kvalitativ studie. E-post skickades till rektorer och lärare för att fråga om det finns någon som passar in på beskrivningen som nybliven eller erfaren klasslärare med erfarenheter av inkluderade elever. Informanterna är två stycken nyblivna klasslärare och tre erfarna.
Datainsamlingsmetoden är halvstrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats med narrativ analys och sedan med kategorisk innehållsanalys. Resultatet visar på att de nyblivna och erfarna klasslärarna hade många samma arbetssätt. De menade att samarbete är avgörande för att inklusion ska fungera. Lärare kan ta hjälp av
speciallärare, kollegers kunskap och även hjälp från annat håll utanför skolan. Informanterna påpekade även att de arbetat i sina klasser med förståelse och insikt i att alla personer är olika och behöver hjälp på olika sätt. På det sättet inkluderas eleven socialt i klassen. Kreativa lösningar och olika material som bildstöd och scheman kan
hjälpa vardagen i klassrummet. Studien visade att de erfarna klasslärarna ansåg att de nya klasslärarna vet mer än de eftersom de nyblivna lärarna lärt sig mer via sin utbildning.