An Art World in Change : Developing Mobility within Finnish Contemporary Art Internationalization in 2018
Tuulonen, Eveliina (2018)
Åbo Akademi
2018
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018091835981
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018091835981
Tiivistelmä
Currently, Finland practices contemporary art internationalization on the art scene through several agents, such as artists and organizations. These agents form a cooperative network that can be called an ecosystem. The agents in the ecosystem are based both in Finland and abroad to practice art export and internationalization. Since art worlds are diverse, changing and international, mobility is one way to promote internationalization of Finnish contemporary art.
The aim of the thesis is to examine mobility and its possibilities to develop within the framework of the Finnish contemporary art internationalization ecosystem. By using Howard S. Becker’s theory on art worlds, the ecosystem of Finnish contemporary art internationalization and its mobility is explored. Through a qualitative analysis of interviews with art internationalization experts, the possibilities to expand the art scene are examined. The main research question is to ponder why and how mobility can, or cannot, be developed in order to adapt to an ever-changing environment within and across the international art worlds.
The primary material consists of 12 interviews with Finnish art internationalization experts. In addition, research material consists of reports on the state of Finnish contemporary art internationalization, the most important being From Cultural Influences and Exports to Dialogue and Networking (Viennistä vuoropuheluun, vaikutteista verkostoihin – Selvitys suomalaisen nykytaiteen kansainvälistymisestä, 2016) by Jutta Virolainen and Sari Karttunen. The theoretical framework for the evaluation of the Finnish contemporary art internationalization ecosystem is based on Howard S. Becker’s Art Worlds (1982).
The results are that the overall long-term vision and generally accepted goals of internationalization in the Finnish contemporary art ecosystem seem to be too unclear or missing. Successful system-level collaboration depends on whether different agents will be willing and capable of agreeing on a strategic vision. Organizing a workshop based conference could be an option to promote involvement and empowerment of all stakeholders to create shared goals and strategies in a professionally facilitated way. With a shared vision, mobility could be developed through piloting new mobile versatile test platforms, such as an amoeba organization, to adapt to the needs of different art markets, to identify and benefit local interests in active networking. An amoeba-like approach could serve as an ad hoc low hierarchy organization, by carrying project-based collaboration with local gatekeepers as well as finding matching artists and funding. Finland bedriver internationalisering av finländsk nutidskonst inom konstvärlden genom flera aktörer, såsom konstnärer och organisationer. Aktörerna bildar ett nätverkssystem, vilket kan betraktas som ett ekosystem. Aktörerna i ekosystemet är stationerade både i Finland och utomlands för att bedriva konstexport och internationalisering. Eftersom konstvärldar är mångfacetterade, skiftande och internationella är mobilitet en metod som kan användas för att befrämja internationaliseringen av finländsk nutidskonst.
Syftet med avhandlingen är att granska mobilitet och dess möjligheter att utvecklas inom ramen för ekosystemet för internationaliseringen av finländsk nutidskonst. Ekosystemet och dess mobilitet utforskas med hjälp av Howard S. Beckers teori om konstvärldar. Möjligheterna att utvidga ekosystemet granskas med hjälp av en kvalitativ analys av intervjuer med experter inom internationalisering. Den viktigaste forskningsfrågan berör varför och hur mobilitet kan utvecklas i en konstant föränderlig konstmiljö.
Primärmaterialet består av 12 intervjuer med experter inom internationalisering av finländsk konst och kultur. Härutöver består forskningsmaterialet av publikationer som behandlar nuläget inom internationalisering av finländsk nutidskonst. Den viktigaste rapporten som används är Viennistä vuoropuheluun, vaikutteista verkostoihin – Selvitys suomalaisen nykytaiteen kansainvälistymisestä (2016) av Jutta Virolainen och Sari Karttunen. Som teoretisk referensram för analysen av ekosystemet för internationaliseringen av finländsk nutidskonst används Howard S. Beckers verk Art Worlds (1982).
Resultatet är att den långsiktiga visionen och de generellt accepterade målen inom ekosystemet för internationalisering av finländsk nutidskonst verkar saknas eller vara oklara. Framgångsrikt samarbete är beroende av om de olika aktörerna inom ekosystemet är villiga samt kapabla att komma överens om en strategisk vision. Ett alternativ är att ordna en verkstadsbaserad konferens för att befrämja aktörernas engagemang och skapa en gemensam vision och strategi. Med en gemensam vision kan mobilitet utvecklas genom att grunda nya testplattformar, som är mobila och mångsidiga, exempelvis en amöbaorganisation, som anpassar sig efter olika konstmarknader och identifierar lokala intressen genom aktivt nätverksarbete. Genom att arbeta från fall till fall kunde en låg hierarkisk amöbaorganisation genomföra projektbaserat samarbete med lokala aktörer och ansöka om finansiering och konstnärer på projektbasis.
The aim of the thesis is to examine mobility and its possibilities to develop within the framework of the Finnish contemporary art internationalization ecosystem. By using Howard S. Becker’s theory on art worlds, the ecosystem of Finnish contemporary art internationalization and its mobility is explored. Through a qualitative analysis of interviews with art internationalization experts, the possibilities to expand the art scene are examined. The main research question is to ponder why and how mobility can, or cannot, be developed in order to adapt to an ever-changing environment within and across the international art worlds.
The primary material consists of 12 interviews with Finnish art internationalization experts. In addition, research material consists of reports on the state of Finnish contemporary art internationalization, the most important being From Cultural Influences and Exports to Dialogue and Networking (Viennistä vuoropuheluun, vaikutteista verkostoihin – Selvitys suomalaisen nykytaiteen kansainvälistymisestä, 2016) by Jutta Virolainen and Sari Karttunen. The theoretical framework for the evaluation of the Finnish contemporary art internationalization ecosystem is based on Howard S. Becker’s Art Worlds (1982).
The results are that the overall long-term vision and generally accepted goals of internationalization in the Finnish contemporary art ecosystem seem to be too unclear or missing. Successful system-level collaboration depends on whether different agents will be willing and capable of agreeing on a strategic vision. Organizing a workshop based conference could be an option to promote involvement and empowerment of all stakeholders to create shared goals and strategies in a professionally facilitated way. With a shared vision, mobility could be developed through piloting new mobile versatile test platforms, such as an amoeba organization, to adapt to the needs of different art markets, to identify and benefit local interests in active networking. An amoeba-like approach could serve as an ad hoc low hierarchy organization, by carrying project-based collaboration with local gatekeepers as well as finding matching artists and funding.
Syftet med avhandlingen är att granska mobilitet och dess möjligheter att utvecklas inom ramen för ekosystemet för internationaliseringen av finländsk nutidskonst. Ekosystemet och dess mobilitet utforskas med hjälp av Howard S. Beckers teori om konstvärldar. Möjligheterna att utvidga ekosystemet granskas med hjälp av en kvalitativ analys av intervjuer med experter inom internationalisering. Den viktigaste forskningsfrågan berör varför och hur mobilitet kan utvecklas i en konstant föränderlig konstmiljö.
Primärmaterialet består av 12 intervjuer med experter inom internationalisering av finländsk konst och kultur. Härutöver består forskningsmaterialet av publikationer som behandlar nuläget inom internationalisering av finländsk nutidskonst. Den viktigaste rapporten som används är Viennistä vuoropuheluun, vaikutteista verkostoihin – Selvitys suomalaisen nykytaiteen kansainvälistymisestä (2016) av Jutta Virolainen och Sari Karttunen. Som teoretisk referensram för analysen av ekosystemet för internationaliseringen av finländsk nutidskonst används Howard S. Beckers verk Art Worlds (1982).
Resultatet är att den långsiktiga visionen och de generellt accepterade målen inom ekosystemet för internationalisering av finländsk nutidskonst verkar saknas eller vara oklara. Framgångsrikt samarbete är beroende av om de olika aktörerna inom ekosystemet är villiga samt kapabla att komma överens om en strategisk vision. Ett alternativ är att ordna en verkstadsbaserad konferens för att befrämja aktörernas engagemang och skapa en gemensam vision och strategi. Med en gemensam vision kan mobilitet utvecklas genom att grunda nya testplattformar, som är mobila och mångsidiga, exempelvis en amöbaorganisation, som anpassar sig efter olika konstmarknader och identifierar lokala intressen genom aktivt nätverksarbete. Genom att arbeta från fall till fall kunde en låg hierarkisk amöbaorganisation genomföra projektbaserat samarbete med lokala aktörer och ansöka om finansiering och konstnärer på projektbasis.