Högläsning i hemmet : En kvantitativ studie om hur läsfrämjande insatser inverkar på högläsningen i hemmet
Kouri, Elisa (2018)
Kouri, Elisa
Åbo Akademi
2018
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201804186710
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201804186710
Tiivistelmä
Syftet med den här avhandlingen är att utforska hur läsfrämjande insatser inverkar på högläsningen i hemmet ur föräldrarnas perspektiv. Avhandlingens forskningsfrågor är Vilka faktorer förklarar kvalitativ högläsning i hemmet? och Hur varierar effekterna av läsfrämjande insatser enligt föräldrarnas uppfattningar om insatserna?
En länk till en webbenkät skickades ut till alla föräldrar vars barn deltar i den svenskspråkiga småbarnspedagogiken eller förskoleundervisningen i Esbo. 372 föräldrar svarade på enkäten. Vilka faktorer som predicerar kvalitativ högläsning analyserades genom regressionsanalys. Validiteten kontrollerades med faktoranalys. Variansanalys användes för att undersöka hurdan inverkan föräldrarnas uppfattningar om läsfrämjande insatser har på variationen i effekterna av insatserna.
Omgivningens strävan efter att påverka högläsningen i hemmet, predicerar kvalitativ högläsning bättre än bakgrundsfaktorer så som socioekonomisk ställning, antal barnböcker i hemmet och förälderns kön ensamt gör. Resultaten visar att föräldrarnas kunskaper om högläsning är den starkaste enskilda faktorn som predicerar kvalitativ högläsning, trots detta är effekten svag.
Variansanalysen visar att föräldrarnas upplevda behov av läsfrämjande insatser har en stark effekt på insatsernas inverkan. Föräldrar med mycket stort eller ganska stort behov av insatserna upplever större effekter av dem än föräldrar med inget behov eller svagt behov. Föräldrarnas uppskattning av läsfrämjande insatser, samt hur gärna föräldrarna deltar i sådan verksamhet visar inga statistiskt signifikanta skillnader i de upplevda effekterna av insatserna.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att kvalitativ högläsning bäst kan förklaras utifrån hurdana kunskaper föräldrarna har om högläsningens betydelse för barns utveckling. Läsfrämjande insatser uppnår bästa resultat då insatserna möter föräldrarnas egna behov. Effekterna av läsfrämjande insatser på föräldrarnas högläsning kunde förbättras om insatserna bidrog med instruktioner om hur de kunde utveckla sitt sätt att läsa högt, istället för att enbart upplysa om betydelsen av högläsning.
En länk till en webbenkät skickades ut till alla föräldrar vars barn deltar i den svenskspråkiga småbarnspedagogiken eller förskoleundervisningen i Esbo. 372 föräldrar svarade på enkäten. Vilka faktorer som predicerar kvalitativ högläsning analyserades genom regressionsanalys. Validiteten kontrollerades med faktoranalys. Variansanalys användes för att undersöka hurdan inverkan föräldrarnas uppfattningar om läsfrämjande insatser har på variationen i effekterna av insatserna.
Omgivningens strävan efter att påverka högläsningen i hemmet, predicerar kvalitativ högläsning bättre än bakgrundsfaktorer så som socioekonomisk ställning, antal barnböcker i hemmet och förälderns kön ensamt gör. Resultaten visar att föräldrarnas kunskaper om högläsning är den starkaste enskilda faktorn som predicerar kvalitativ högläsning, trots detta är effekten svag.
Variansanalysen visar att föräldrarnas upplevda behov av läsfrämjande insatser har en stark effekt på insatsernas inverkan. Föräldrar med mycket stort eller ganska stort behov av insatserna upplever större effekter av dem än föräldrar med inget behov eller svagt behov. Föräldrarnas uppskattning av läsfrämjande insatser, samt hur gärna föräldrarna deltar i sådan verksamhet visar inga statistiskt signifikanta skillnader i de upplevda effekterna av insatserna.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att kvalitativ högläsning bäst kan förklaras utifrån hurdana kunskaper föräldrarna har om högläsningens betydelse för barns utveckling. Läsfrämjande insatser uppnår bästa resultat då insatserna möter föräldrarnas egna behov. Effekterna av läsfrämjande insatser på föräldrarnas högläsning kunde förbättras om insatserna bidrog med instruktioner om hur de kunde utveckla sitt sätt att läsa högt, istället för att enbart upplysa om betydelsen av högläsning.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [528]