Kallad att tjäna: en undersökning om hur kvinnliga präster upplever sitt arbete i Borgå stift

Abstract

I denna avhandling undersöks hur de kvinnliga prästerna upplever att de bemöts i prästämbetet när det gått 30 år sedan ämbetet öppnades för kvinnor i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Situationen i Borgå stift är intressant eftersom stiftet har lägst andel kvinnliga präster i landet och andelen kvinnor varierar också stort i stiftets prosterier. Avhandlingen svarar på frågorna: Hur ser kvinnliga präster på sitt kall, sitt ämbete och sin yrkesroll? Hurdana är förväntningarna och hur förhåller sig kvinnorna till dessa? Möter de kvinnliga prästerna motstånd? Hur ser motståndet i så fall ut och hur förhåller sig de kvinnliga prästerna till det?

Materialet består av både temaintervjuer och en enkätundersökning. Svarspersonerna har en regional spridning så att stiftets alla regioner är representerade. Även åldersmässigt är spridningen stor. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys och enkätsvaren har analyserats kvantitativt med hjälp av dataprogrammet Excel.

De kvinnliga prästerna känner ett starkt kall och de upplever att prästämbetet är en integrerad del av deras identitet. Förväntningar som ställs på kvinnliga präster är ofta att de ska vara empatiska och människonära. Det här sammanfaller med många kvinnliga prästers önskan om att arbeta nära människor och på gräsrotsnivå i kyrkan. Endast en liten del av de kvinnliga prästerna har en stark önskan om att avancera och en majoritet upplever att det är svårare för kvinnor än män att nå ledande ställning inom kyrkan. En orsak till detta kan vara att kvinnorna upplever sig motarbetade av främst sina manliga kollegor och av de förtroendevalda. Det är ändå en förhållandevis liten andel av de kvinnliga prästerna som ofta upplever motstånd. Motståndet kan bero på bibeltolkning, kvinnosyn eller tradition och ta sig uttryck i allt från öppen fientlighet till samarbete trots en icke accepterande åsikt. Somliga motståndare håller fast vid att det är felaktig bibeltolkning att tillåta kvinnor prästvigning. I sådana kretsar har kvinnoprästmotståndet blivit till en social markör som visar på tillhörighet. En ofördelaktig kvinnosyn påverkar ofta kvinnor i mansdominerade branscher men kan inom kyrkan uppfattats som kvinnoprästmotstånd.

Sammantaget kan sägas att de kvinnliga prästerna känner sig kallade och trygga i sitt ämbete. Motståndet är förhållandevis litet men ska inte underskattas.