Barnafödandets mysterium - en begrundan av vardande och vårdande

Abstract

Syftet med avhandlingen är att fördjupa förståelsen för den barnafödande kvinnans vardande i hälsa och lidande och innebörden av vårdande vid barnafödande . Särskilt fokus har lagts på den andliga dimensionens innebörd vid barnafödande. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling bestående av fyra delstudier och en sammanfattande del som utmynnar i en helhetsförståelse beskriven i en teorimodell om vardande och vårdande vid barnafödande. Tre av delstudierna är intervjustudier och den fjärde är en idéhistorisk studie.

Det teoretiska perspektivet är vårdvetenskap, så som det är utvecklat vid Enheten för vårdvetenskap vid Åbo Akademi i Finland. Erikssons caritativa vårdteori och den ontologiska hälsomodellen är det som framför allt formar perspektivet.

Gadamers hermeneutiska filosofi utgör den epistemologiska och metodologiska ansatsen där sökande efter mening och sanning sker genom tolkning och förståelse. Texter av existensfilosofen Gabriel Marcel har använts för att vidga förståelsehorisonten i resultatdelen.

Resultatet visar att den barnafödande kvinnan har en längtan och strävan efter integration, hon är i vardande, meningssökande och sårbar. Hälsa och lidande är tätt sammanflätat vid barnafödande och sårbarheten utgör det huvudsakliga motivet för vårdande. Längtan, sökandet efter mening och önskan att skydda det ogripbara och heliga tillhör barnafödandets andliga dimension.

Barnafödandet kan genom Marcels texter förstås som ett mysterium. Ett mysterium kan inte förklaras objektivt men genom begrundan kan det integreras i livet. I det som Marcel beskriver som den objektiva problemsfären kan kropp och själ skiljas åt men en förlösande anda som innebär trygghet och tillit kan bidra till en förening av kropp och själ. Det innebär helhet och hälsa.

Caritativ vård vid barnafödande innebär att skydda mysteriet och bistå kvinnan i den integrerande rörelsen. Vårdarens ethos bidrar till den anda där den barnafödande kvinnans vardande rörelsen kan äga rum.

Genom att uppmärksamma den barnafödande kvinnans existentiella situation kan nya tankemönster och ny tematik medföra reflektion hos vårdare som kan bidra till utveckling av caritativ vård vid barnafödande.

The purpose of this dissertation is to deepen understanding of the childbearing woman’s becoming in health and suffering and the meaning of caring in childbirth. Particular focus has been placed on understanding the meaning of the spiritual dimension of childbirth. This dissertation is a compilation dissertation comprised of four sub-studies and a summary section, which yields comprehensive understanding of becoming and caring in childbirth, presented in a theory model. Three of the sub-studies were interview studies and one was a history of ideas study.

The theoretical perspective used was caring science as developed at the Department of Caring Science, Åbo Akademi University, Finland. Eriksson’s theory of caritative caring and the ontological health model were what primarily shaped the perspective.

Gadamer’s hermeneutical philosophy formed the epistemological and methodological approach, where the search for meaning and truth occurred through interpretation and understanding. Texts by the existential philosopher Gabriel Marcel were used to broaden the horizons of understanding in the findings.

The findings show that the childbearing woman has a longing for and seeks integration, she is in becoming, seeks meaning and is vulnerable. Health and suffering are tightly intertwined with childbirth, and vulnerability comprises the main motivation for caring. Longing, the search for meaning and the desire to protect the incomprehensible and holy are part of the spiritual dimension of childbirth.

In accordance with Marcel’s texts, childbirth can be considered a mystery. A mystery cannot be objectively understood or explained, but through that which Marcel calls recollection it can be integrated into life. In Marcel’s objective sphere of the problematic, body and soul can be separated, but a redemptive spirit that entails a sense of security and trust can contribute to their union. This entails wholeness and health.

Caritative care during childbirth entails protecting the mystery and assisting the childbearing woman in the integrating movement. The carer’s ethos contributes to a spirit where the childbearing woman’s movement in becoming can take place.

By focusing on the childbearing woman’s existential situation, new patterns of thought and new thematics can lead to reflection for a carer, which can contribute to the development of caritative care during childbirth.