Färdig utbildad klasslärare – men inte fullärd: En kvalitativ studie om klasslärares upplevelser av sin första tid i yrket

Abstract

Syftet med denna studie är att undersöka klasslärares upplevelser av sin första tid i yrket och mer specifikt hur de beskriver den egna lärarkompetensen och professionsutvecklingen efter sina fem första år i yrket. Som grund för undersökningen ligger följande forskningsfrågor: – Hur beskriver klasslärare sin egen lärarkompetens efter sina fem första år i yrket? – Hur beskriver klasslärare sin egen professionsutveckling efter sina fem första år i yrket?

Undersökningen utgår från den hermeneutiska forskningsansatsen och det empiriska materialet har insamlats genom enskilda intervjuer med fem klasslärare. Kriterierna för att informanterna skulle få delta i undersökningen var att de blivit utexaminerade klasslärare 2011 från Åbo Akademi i Vasa och att de under undersökningens genomförande arbetade som klasslärare i årskurs 1–6 i Finland.

De delar av intervjuerna som i enlighet med syftet var relevanta transkriberades och därefter gjordes en kvalitativ analys utgående från undersökningens forskningsfrågor. Utgående från informanternas svar skrevs olika enskilda berättelser, så att samtliga informanter fick en egen berättelse om den egna lärarkompetensen och professionsutvecklingen. Därefter gjordes en jämförelse av informanternas berättelser för att identifiera likheter och skillnader i texterna inom samma forskningsfråga. Vid genomgången av de fem berättelserna identifierades fyra centrala teman: forskningsbaserad utbildning och lärarkompetens, interpersonella relationer och lärarkompetens, läraridentitet och professionsutveckling samt stödjande insatser och professionsutveckling.

Resultatet visar att klasslärarna erhåller lärarkompetens från både lärarutbildningen och lärararbetet samt i kommunikationen och samarbetet med människor de möter i sitt yrke. Den forskningsbaserade lärarutbildningen ger lärarna en god grund för deras yrke samt teoretisk kunskap och en forskningsbaserad lärarkompetens. Klasslärarna har dock svårigheter att tillämpa sin forskningsbaserade kompetens i den egna undervisningen. Trots att lärarna upplever många utmaningar i läraryrket tycker de att det är positivt och givande att arbeta som lärare. Merparten av klasslärarna har tillräcklig kompetens för att kommunicera och samarbeta med sina elever, kollegor och vårdnadshavare samt skolledningen, trots att det finns vissa utmaningar i mötet med dessa.

Resultatet visar även att klasslärarnas professionsutveckling påverkas av deras upplevelser om sig själva som lärare och de åtgärder som stödjer och utvecklar dem i deras arbete. Klasslärarna har utvecklat en egen läraridentitet, de känner sig motiverade för yrket och att de behärskar sitt arbete väl. Kollegor, elever, vårdnadshavare, fortbildningar och dagliga utmaningar främjar lärarnas professionsutveckling, liksom formella och informella mentorer.

Informanterna har efter fem år som klasslärare utvecklat lärarkompetens och professionalism inom flera olika områden. Samtidigt upplever de att det är viktigt att konstant vidareutveckla sig som lärare. Detta innebär därmed att även om klasslärare är färdig utbildade blir de aldrig fullärda.