En egen vrå i ett delat hem : hållbara lösningar för ökad trivsel i Erik Bryggmans (1891-1955) Tavasthem (1950)
Långvik, Katja (2017)
Åbo Akademi
2017
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaistakäyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201705206692
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201705206692
Tiivistelmä
Återuppbyggandet efter andra världskriget innebar ett stort behov av nya lösningar för boende. Antalet studerande i universitetsstäderna ökade markant och förändringar i bostadsidealen försämrade tillgången av underhyresalternativ. Studentkårer och nationer i Finland åtgärdade bostadsbristen genom att bygga egna studenthem. Åbo Akademis Studentkår lät bygga ett studenthem ritat av arkitekt Erik Bryggman (1891 – 1955) på Tavastgatan 22 i Åbo. På samma tomt fanns redan av samma arkitekt ritade Kårhus (1936), som förenades med studenthemmet. Av helheten behandlas i det här arbetet endast studenthemsdelen, som också kallas för Tavasthem (1950).
Syftet med avhandlingen är att visa att Erik Bryggman i Tavasthem (1950) har lyckats skapa hållbara lösningar för ökad trivsel i studenthemmet. Genom form- och stilanalys identifieras stilistiska inslag och praktiska lösningar som arkitekten har valt för att öka trivseln i studentboendet inom ramen för byggprojektets ekonomiska förutsättningar. I avhandlingen söks svar på hur den funktionalistiska bostadsplaneringens ideal syns i de valda lösningarna och hur hållbara de varit ur ekonomiska, ekologiska och sociala synvinklar. Materialet granskas ur ett socialhistoriskt perspektiv och kontexten utgörs av uppkomsten av studentboende som en form av socialt byggande i Finland på 1940-talet.
Primärmaterialet består av byggnaden, Erik Bryggmans ritningar och arbetsbeskrivning för studenthemmet samt Åbo Akademis Studentkårs arkivmaterial över beställandet och byggandet av Tavasthem. Kontexten utreds med hjälp av Riitta Nikulas Asunnon muodonmuutoksia (2002), olika studentbostadsområdens och – stiftelsers historiker och Petri Lempinens kulturhistoriska avhandlingar om studenthus i Finland och Åbo. Arkitekten presenteras på basis av Anna-Lisa Stigells, Riitta Nikulas och Helena Soiri-Snellmans publikationer om Erik Bryggman. Material om Åbo Akademis Studentkår och byggandet av dess studenthem har hittats i studentkårens historik Kårliv i 75 år av Johanna Aminoff-Winberg från 1994.
Resultatet är att Bryggmans Tavasthem har påverkats av funktionalistiska bostadsideal, med betoning på kontakten med omgivningen, beaktandet av ljuset och vegetationen och den funktionella fördelningen av skilda rum för avskildhet och samvaro. Därtill bidrar variation i rummet, harmoniska proportioner och för hand förverkligade detaljer till helhetsupplevelsen av miljön. Materialvalen har varit hållbara och byggnaden har renoverats med respekt för arkitektens arbete. Förväntningarna på privata toalettutrymmen och tillgänglighet i studentboende har ändrat sedan tiden för byggandet. Trots det är studenthemmet ett fungerande exempel på hur trivsamheten i våningsboende kan stödas med planering som beaktar invånarnas behov av natur, skönhet och möjlighet till såväl social samvaro i halvt offentliga utrymmen som avskildhet i privata rum.
Syftet med avhandlingen är att visa att Erik Bryggman i Tavasthem (1950) har lyckats skapa hållbara lösningar för ökad trivsel i studenthemmet. Genom form- och stilanalys identifieras stilistiska inslag och praktiska lösningar som arkitekten har valt för att öka trivseln i studentboendet inom ramen för byggprojektets ekonomiska förutsättningar. I avhandlingen söks svar på hur den funktionalistiska bostadsplaneringens ideal syns i de valda lösningarna och hur hållbara de varit ur ekonomiska, ekologiska och sociala synvinklar. Materialet granskas ur ett socialhistoriskt perspektiv och kontexten utgörs av uppkomsten av studentboende som en form av socialt byggande i Finland på 1940-talet.
Primärmaterialet består av byggnaden, Erik Bryggmans ritningar och arbetsbeskrivning för studenthemmet samt Åbo Akademis Studentkårs arkivmaterial över beställandet och byggandet av Tavasthem. Kontexten utreds med hjälp av Riitta Nikulas Asunnon muodonmuutoksia (2002), olika studentbostadsområdens och – stiftelsers historiker och Petri Lempinens kulturhistoriska avhandlingar om studenthus i Finland och Åbo. Arkitekten presenteras på basis av Anna-Lisa Stigells, Riitta Nikulas och Helena Soiri-Snellmans publikationer om Erik Bryggman. Material om Åbo Akademis Studentkår och byggandet av dess studenthem har hittats i studentkårens historik Kårliv i 75 år av Johanna Aminoff-Winberg från 1994.
Resultatet är att Bryggmans Tavasthem har påverkats av funktionalistiska bostadsideal, med betoning på kontakten med omgivningen, beaktandet av ljuset och vegetationen och den funktionella fördelningen av skilda rum för avskildhet och samvaro. Därtill bidrar variation i rummet, harmoniska proportioner och för hand förverkligade detaljer till helhetsupplevelsen av miljön. Materialvalen har varit hållbara och byggnaden har renoverats med respekt för arkitektens arbete. Förväntningarna på privata toalettutrymmen och tillgänglighet i studentboende har ändrat sedan tiden för byggandet. Trots det är studenthemmet ett fungerande exempel på hur trivsamheten i våningsboende kan stödas med planering som beaktar invånarnas behov av natur, skönhet och möjlighet till såväl social samvaro i halvt offentliga utrymmen som avskildhet i privata rum.