Keski-Uudenmaan kuntien ja Uudenmaan ELY-keskuksen henkilöliikenneselvitys ja joukkoliikenteen palvelutasomäärittely
Vähätörmä, Pekka; Svenns, Terhi; Herranen, Anne (2016-11)
Vähätörmä, Pekka
Svenns, Terhi
Herranen, Anne
Uudenmaan ELY-keskus
11 / 2016
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-314-497-2
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-314-497-2
Tiivistelmä
Tässä työssä määritelty Keski-Uudenmaan seudullisen linja-autoliikenteen palvelutaso on kuntien ja ELY-keskuksen yhteinen tahtotila palveluista, joita tavoitellaan suunnittelualueelle palvelutasokaudella 2017–2020. Yhteisen tahtotilan mukaisen palvelutason saavuttaminen edellyttää kuntien rahoitusosuuden säilymistä vähintään nykyisellä tasolla. Palvelutaso on määritetty ensisijaisesti kuntien tarpeiden näkökulmasta, koska kunnat osallistuvat merkittävällä taloudellisella panostuksella myös seudullisten liikenteiden kustannuksiin ja avoin joukkoliikenne on seudullisen ja kuntien sisäisen joukkoliikenteen muodostama kokonaisuus. Tästä syystä mukana on myös liikenteitä ja yhteysvälejä, jotka eivät Liikenneviraston palvelutason määrittelyohjetta 31/2015 tarkasti noudattaen sisältyisi seudullisen joukkoliikenteen palvelutasoon.
Suunnittelualueella on yhteensä noin 60 Uudenmaan ELY-keskuksen hallinnoimaa voimassa olevaa sopimusta. Näiden sopimusten ohjaamana muodostuvan linja-autoliikenteen tarjonta ja voimassaolevat palvelutasotavoitteet kohtaavat hyvin. Tulevalle kaudelle 2017–2020 ei koettu tarpeelliseksi esittää suuria muutoksia nykyiseen palvelutasoon. Alempien palvelutasoluokkien tarjonnassa olevat puutteet liittyvät lähinnä liikennöintiajan laajuuteen ja kesäliikenteen puuttumiseen. Ylemmissä palvelutasoluokissa puutteita on viikonloppuliikenteiden tarjonnassa sekä vuorovälissä.
Työn aikana järjestettiin internetpohjainen kysely Keski-Uudenmaan joukkoliikenteestä. Kysymykset olivat samat kuin edellisessä kyselyssä, joka toteutettiin vuonna 2011. Vastausaktiivisuus oli huomattavasti vilkkaampaa kuin edellisellä kyselykerralla. Vastauksia tuli yhteensä 3131 kappaletta, kun vuoden 2011 kyselyyn niitä tuli 889. Kyselyyn vastanneet mainitsivat tärkeimmiksi palvelutasotekijöiksi vuorojen määrän, aikataulujen sopivuuden sekä aikataulu- ja reittitietojen saatavuuden ja selkeyden internetissä. Työn yhteydessä haastatelluilla liikennöitsijöillä oli hyvin yksimielinen näkemys siitä, että heillä on tavoitteena ajaa vuosiin 2018 ja 2019 ulottuviin siirtymäajan liikennöintisopimuksiin perustuvat liikenteet suunnilleen nykymuodossaan sopimuskausien loppuun saakka. Lisäksi he pitivät todennäköisenä, että suunnittelualueelta ja sen kautta Helsinkiin suuntautuvia liikenteitä tullaan järjestämään markkinaehtoisina reittiliikenteinä viimeistään siirtymäaikojen päätyttyä.
Tässä työssä kaudelle 2017–2020 määritellyn palvelutason voimassaoloaikana joukkoliikenteen toimintaympäristössä tapahtuvista muutoksista tärkeiksi Keski-Uudellamaalla huomioitaviksi asioiksi on tunnistettu: lippujärjestelmien uudistuminen, pienkalustolla hoidetun ja kutsuohjatun liikenteen merkityksen lisääntyminen, markkinaehtoisen liikenteen lisääntyminen sekä reaaliaikaisen paikkatiedon hyödyntäminen joukkoliikenteen tiedottamisessa. Servicenivån för Mellersta Nylands regionala busstrafik, som definierats i detta arbete, är kommunernas och NTM-centralens gemensamma
målbild som eftersträvas i planeringsområdet för servicenivåperioden 2017–2020. För att nå den gemensamma målbilden för servicenivån,
krävs att kommunernas del av finansieringen hålls minst på nuvarande nivå. Servicenivån är definierad i första hand genom kommunernas behov,
eftersom kommunerna deltar med betydande ekonomisk satsning även i kostnaderna för den regionala trafiken och öppna kollektivtrafiken
består av både kommunernas interna och regional kollektivtrafik. P.g.a. detta har man tagit med även trafik och rutter som inte borde ingå i den
regionala servicenivån enligt Trafikverkets nya anvisningar för definitionen av kollektivtrafikens servicenivå (publikation 31/2015).
Inom planeringsområdet finns totalt ca 60 ikraftvarande kontrakt som Nylands NTM-central förvaltar. Utbudet av busstrafiken, som styrs av
dessa kontrakt, och ikraftvarande målen för servicenivån stämmer bra överens. För kommande perioden 2017–2020 ansåg man att det inte behöver
göras större ändringar i nuvarande servicenivån. Bristerna som finns i utbudet för de lägre serviceklasserna anknyter närmast till omfattningen
av trafikeringstiden och saknande av sommartrafik. I de övre serviceklasserna gällde bristerna utbudet av veckoslutstrafik och turintervall.
Under arbetet ordnades en internetbaserad förfrågan gällande Mellersta Nylands kollektivtrafik. Frågorna var samma som i föregående förfrågan,
som utfördes år 2011. Svarsaktiviteten var nu betydligt större än i den förra förfrågan. Totalt fick man 3 131 svar, då det i förfrågan från
år 2011 endast kom 899 svar. De som svarade på förfrågan ansåg att de viktigaste faktorn för servicenivån är antalet turer, passande tidtabeller
samt tillgången till och klarheten av tidtabells- och ruttinformationen på internet. Trafikanterna, som intervjuades i samband med arbetet, hade
mycket enhälliga åsikter om att de har som mål att köra trafiken, som baserar sig på trafikeringskontraken som sträcker sig till åren 2018 och
2019, ungefär i nuvarande form till slutet av kontraktsperioderna. Dessutom ansåg trafikanterna det troligt att trafiken inom planeringsområdet
och via området mot Helsingfors kommer att ordnas som marknadsbestämd ruttrafik senast då övergångsperioderna slutar.
Av de förändringar som sker i verksamhetsmiljön under perioden 2017–2020, för vilken man i detta arbete utgjort servicenivån, har man
känt igen följande saker som är viktiga att beaktas i Mellersta Nyland; förnyande av biljettsystemet, ökning av betydelsen av trafik som sköts
med mindre fordon och som är anropsstyrd, ökning av marknadsbaserad trafik samt användningen av geografisk information som är i realtid, i
informeringen inom kollektivtrafiken.
Suunnittelualueella on yhteensä noin 60 Uudenmaan ELY-keskuksen hallinnoimaa voimassa olevaa sopimusta. Näiden sopimusten ohjaamana muodostuvan linja-autoliikenteen tarjonta ja voimassaolevat palvelutasotavoitteet kohtaavat hyvin. Tulevalle kaudelle 2017–2020 ei koettu tarpeelliseksi esittää suuria muutoksia nykyiseen palvelutasoon. Alempien palvelutasoluokkien tarjonnassa olevat puutteet liittyvät lähinnä liikennöintiajan laajuuteen ja kesäliikenteen puuttumiseen. Ylemmissä palvelutasoluokissa puutteita on viikonloppuliikenteiden tarjonnassa sekä vuorovälissä.
Työn aikana järjestettiin internetpohjainen kysely Keski-Uudenmaan joukkoliikenteestä. Kysymykset olivat samat kuin edellisessä kyselyssä, joka toteutettiin vuonna 2011. Vastausaktiivisuus oli huomattavasti vilkkaampaa kuin edellisellä kyselykerralla. Vastauksia tuli yhteensä 3131 kappaletta, kun vuoden 2011 kyselyyn niitä tuli 889. Kyselyyn vastanneet mainitsivat tärkeimmiksi palvelutasotekijöiksi vuorojen määrän, aikataulujen sopivuuden sekä aikataulu- ja reittitietojen saatavuuden ja selkeyden internetissä. Työn yhteydessä haastatelluilla liikennöitsijöillä oli hyvin yksimielinen näkemys siitä, että heillä on tavoitteena ajaa vuosiin 2018 ja 2019 ulottuviin siirtymäajan liikennöintisopimuksiin perustuvat liikenteet suunnilleen nykymuodossaan sopimuskausien loppuun saakka. Lisäksi he pitivät todennäköisenä, että suunnittelualueelta ja sen kautta Helsinkiin suuntautuvia liikenteitä tullaan järjestämään markkinaehtoisina reittiliikenteinä viimeistään siirtymäaikojen päätyttyä.
Tässä työssä kaudelle 2017–2020 määritellyn palvelutason voimassaoloaikana joukkoliikenteen toimintaympäristössä tapahtuvista muutoksista tärkeiksi Keski-Uudellamaalla huomioitaviksi asioiksi on tunnistettu: lippujärjestelmien uudistuminen, pienkalustolla hoidetun ja kutsuohjatun liikenteen merkityksen lisääntyminen, markkinaehtoisen liikenteen lisääntyminen sekä reaaliaikaisen paikkatiedon hyödyntäminen joukkoliikenteen tiedottamisessa.
målbild som eftersträvas i planeringsområdet för servicenivåperioden 2017–2020. För att nå den gemensamma målbilden för servicenivån,
krävs att kommunernas del av finansieringen hålls minst på nuvarande nivå. Servicenivån är definierad i första hand genom kommunernas behov,
eftersom kommunerna deltar med betydande ekonomisk satsning även i kostnaderna för den regionala trafiken och öppna kollektivtrafiken
består av både kommunernas interna och regional kollektivtrafik. P.g.a. detta har man tagit med även trafik och rutter som inte borde ingå i den
regionala servicenivån enligt Trafikverkets nya anvisningar för definitionen av kollektivtrafikens servicenivå (publikation 31/2015).
Inom planeringsområdet finns totalt ca 60 ikraftvarande kontrakt som Nylands NTM-central förvaltar. Utbudet av busstrafiken, som styrs av
dessa kontrakt, och ikraftvarande målen för servicenivån stämmer bra överens. För kommande perioden 2017–2020 ansåg man att det inte behöver
göras större ändringar i nuvarande servicenivån. Bristerna som finns i utbudet för de lägre serviceklasserna anknyter närmast till omfattningen
av trafikeringstiden och saknande av sommartrafik. I de övre serviceklasserna gällde bristerna utbudet av veckoslutstrafik och turintervall.
Under arbetet ordnades en internetbaserad förfrågan gällande Mellersta Nylands kollektivtrafik. Frågorna var samma som i föregående förfrågan,
som utfördes år 2011. Svarsaktiviteten var nu betydligt större än i den förra förfrågan. Totalt fick man 3 131 svar, då det i förfrågan från
år 2011 endast kom 899 svar. De som svarade på förfrågan ansåg att de viktigaste faktorn för servicenivån är antalet turer, passande tidtabeller
samt tillgången till och klarheten av tidtabells- och ruttinformationen på internet. Trafikanterna, som intervjuades i samband med arbetet, hade
mycket enhälliga åsikter om att de har som mål att köra trafiken, som baserar sig på trafikeringskontraken som sträcker sig till åren 2018 och
2019, ungefär i nuvarande form till slutet av kontraktsperioderna. Dessutom ansåg trafikanterna det troligt att trafiken inom planeringsområdet
och via området mot Helsingfors kommer att ordnas som marknadsbestämd ruttrafik senast då övergångsperioderna slutar.
Av de förändringar som sker i verksamhetsmiljön under perioden 2017–2020, för vilken man i detta arbete utgjort servicenivån, har man
känt igen följande saker som är viktiga att beaktas i Mellersta Nyland; förnyande av biljettsystemet, ökning av betydelsen av trafik som sköts
med mindre fordon och som är anropsstyrd, ökning av marknadsbaserad trafik samt användningen av geografisk information som är i realtid, i
informeringen inom kollektivtrafiken.
Kokoelmat
- Raportteja [1087]