Altruistic investment in children : variations depending on relationship type and certainty in relatedness

Abstract

Enligt teorin om inkluderande fitness är individer mer benägna att investera i biologiska släktingar än i individer till vilka ett släktskap saknas. I den här studien undersöktes vuxnas villighet att investera i barn i ett populationsbaserat sampel i Finland. Respondenterna fick bedöma sin villighet att investera altruistiskt i barn som de kände. Relationerna mellan respondenten och barnen kodades enligt följande kategorier: biologiskt barn, icke-biologiskt barn, systers barn, brors barn och väns barn. Som förväntat var respondenterna mest villiga att investera i egna biologiska barn. Den svagaste predispositionen gällde vänners barn. Graden av investering i icke-biologiska barn skilde sig inte signifikant från graden av investering i syskonbarn, vilket tyder på att föräldrainvestering i icke-biologiska barn är högre än vad teorin om inkluderande fitness antyder. För de biologiska relationerna fann vi en positiv association gällande subjektiv säkerhet om släktskap med predispositionen och altruistisk investering. Resultaten diskuteras utifrån evolutionsteorier om altruism och föräldrainvestering. Vilka implikationer resultaten har för barns välmående diskuteras även.

According to inclusive-fitness theory, adults are more likely to be willing to aid, help and invest in biologically related children (e.g., their own children, nieces/nephews) than unrelated children (e.g., stepchildren). In the present study, adults’ willingness to direct costly investment in actual children was investigated in a Finnish population-based sample (1,097 adults). Relationships between the adult respondents and the actual children were coded in five categories: biological child, non-biological child, sister’s or brother’s child and friend’s child. As expected, respondents were most willing to invest in their own biological children and least willing to invest in their friends’ children. We found no differences regarding non-biological children and nieces/nephews, suggesting that parental investment in non-biological children is higher than expected from inclusive-fitness theory. Concerning biologically related children, the subjective certainty about the relatedness was positively associated with the willingness to invest. The results are discussed within a framework of evolutionary theories on altruism and parental investment. We also discuss the implications of the results for child welfare.