Samband mellan akademisk självuppfattning och upplevda inlärningssvårigheter

Abstract

Finland har länge varit känt för sin högklassiga utbildning och kunnat briljera med att de finländska eleverna presterat högt i internationella undersökningar som mäter skolprestationer. Trots detta visar bl.a. resultaten i PISA-undersökningarna att de finländska eleverna har ett sämre välmående i skolan än övriga länder. I flera år har forskning visat att akademisk självuppfattning har en betydande inverkan på studieprestationer, och att den även påverkar det psykiska välmåendet, trivseln och motivationen. Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan akademisk självuppfattning och upplevda inlärningssvårigheter hos finlandssvenska ungdomar. Sambandet undersöks hos elever i årskurs nio och i andra stadiet där kön och valet av andra stadiets utbildning beaktas. Utgående från syftet har följande forskningsfrågor utarbetats: 1. Hur har akademisk självuppfattning och upplevda inlärningssvårigheter utvecklats från årskurs nio till andra stadiet? 2. Hurdana samband finns det mellan akademisk självuppfattning och upplevda inlärningssvårigheter i årskurs nio och i andra stadiet? 3. Hur har sambandet mellan akademisk självuppfattning och upplevda inlärningssvårigheter utvecklats hos de elever som valt gymnasiet respektive en yrkesutbildning i andra stadiet? En kvantitativ forskningsansats valdes för att analysera färdiginsamlat data från forskningsprojektet Vem Väljer Vad? vid Åbo Akademi. Resultaten visar att det finns starka samband mellan akademisk självuppfattning och upplevda inlärningssvårigheter och att utvecklingen skiljer sig mellan elever som väljer gymnasiet och elever som väljer en yrkesutbildning. Elever som väljer gymnasiet har i årskurs nio en högre självuppfattning än övriga elever som sedan sjunker då eleverna påbörjar gymnasiet. För de elever som väljer en yrkesutbildning är utvecklingen motsatt. I årskurs nio har de en lägre självuppfattning än de senare har inom yrkesutbildningen. Trots att utvecklingen av den akademiska självuppfattningen har sänkts för elever i gymnasiet och höjts för elever inom yrkesutbildningen, har elever som väljer gymnasiet genomgående en högre akademisk självuppfattning och upplever mindre inlärningssvårigheter än yrkesskoleleverna.