Grammatikdidaktik: Svensk grammatik och språklig medvetenhet i några läromedel för grundskolans första årskurser
Doktar, Caroline (2015)
Doktar, Caroline
Åbo Akademi
2015
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaistakäyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201602226812
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201602226812
Tiivistelmä
Mitt övergripande forskningsintresse är grammatikdidaktik, medan det explicita syftet med denna licentiatavhandling är att erhålla ny kunskap om grammatikdidaktik så som den
synliggörs i nutida läromedel för grundskolans första årskurser. Den empiriska undersökningen
är gjord i tre nutida läromedelspaket avsedda för undervisning i skolämnet modersmål och litteratur i årskurs ett och två, läromedlen som undersöks är de finlandssvenska serierna Läseboken och Litteraturboken samt den sverigesvenska serien Kom och läs!
Bland resultaten kan nämnas att det finns ett brett spektrum av nivåer av extern grammatik i
alla de undersökta läromedelspaketen. Den fonologiska och syntaktiska medvetenheten, vilka
bägge är viktiga för läs- och skrivutvecklingen i de diskuterade årskurserna, satsas på i alla tre läromedelspaket. Det jag dock också märkt i läromedlen som kan påverka läs- och skrivutvecklingen är att andelen belägg för grafonomi är större i årskurs två än i årskurs ett. Härigenom får eleverna på detta sätt småningom växa in i en skriftkultur.
Det finns betydligt fler muntliga uppgifter i lärarhandledningarna till serierna Litteraturboken och Kom och läs! än i Läseboken. Det exakta ”hur” står inte alltid utskrivet i lärarhandledningarna, men de flesta gånger verkar tanken vara att det rör sig om diskussioner eller andra muntliga genrer. I många fall känns de muntliga uppgifterna mer funktionella än skriftliga uppgifter som inte verkar vara helt genomtänkta. Att mitt material innehåller fler funktionella uppgifter i lärarhandledningar och fler formalistiska eller delvis funktionella uppgifter i arbetsböcker överensstämmer med att lärarhandledningar kan vara en bättre väg för att öka elevernas kunskapssökande och minska förmedlingspedagogiken. My main research interest is grammatical pedagogical content knowledge, while the explicit aim of this thesis for the degree Licentiate of Education is to obtain new understanding of grammatical pedagogical content knowledge as it is made visible in recent textbooks and teaching aids for the first grades in compulsory school. The empirical study is done in three sets of textbooks and teaching aids intended for instruction in the first language school subject (Swedish) in the first and second grades (pupils being six to eight years old). The sets being studied are the series Läseboken (The Reading Book) and Litteraturboken (The Literature Book) from Finland as well as the series Kom och läs! (Come and Read!) from Sweden.
Among the results it can be mentioned that there is a broad spectrum of levels of external
grammar in all the sets studied. The phonological and syntactical awareness, which both are important for the reading and writing development in the discussed grades, are supported in all three sets. What I also noticed in the sets that may influence the reading and writing development is that the share of evidence for graphology is greater in grade two than in grade one. Due to this the pupils are growing into a writing culture.
There are a lot more oral assignments in the teaching aids to the series of Litteraturboken and Kom och läs! than in Läseboken. The exact “how” is not always stated in the teaching aids, generally the reasoning seems to be that it takes place in discussions or other oral genres. In many cases it feels as if the oral tasks are more functional than written tasks that not seem to
be totally thought-out. The fact that my material consists of more functional tasks in teaching aids and more formalistic or partly functional tasks in workbooks supports an observation of that teaching aids can be a better way for increasing the desire for knowledge among the pupils and reducing the mediation pedagogy.
synliggörs i nutida läromedel för grundskolans första årskurser. Den empiriska undersökningen
är gjord i tre nutida läromedelspaket avsedda för undervisning i skolämnet modersmål och litteratur i årskurs ett och två, läromedlen som undersöks är de finlandssvenska serierna Läseboken och Litteraturboken samt den sverigesvenska serien Kom och läs!
Bland resultaten kan nämnas att det finns ett brett spektrum av nivåer av extern grammatik i
alla de undersökta läromedelspaketen. Den fonologiska och syntaktiska medvetenheten, vilka
bägge är viktiga för läs- och skrivutvecklingen i de diskuterade årskurserna, satsas på i alla tre läromedelspaket. Det jag dock också märkt i läromedlen som kan påverka läs- och skrivutvecklingen är att andelen belägg för grafonomi är större i årskurs två än i årskurs ett. Härigenom får eleverna på detta sätt småningom växa in i en skriftkultur.
Det finns betydligt fler muntliga uppgifter i lärarhandledningarna till serierna Litteraturboken och Kom och läs! än i Läseboken. Det exakta ”hur” står inte alltid utskrivet i lärarhandledningarna, men de flesta gånger verkar tanken vara att det rör sig om diskussioner eller andra muntliga genrer. I många fall känns de muntliga uppgifterna mer funktionella än skriftliga uppgifter som inte verkar vara helt genomtänkta. Att mitt material innehåller fler funktionella uppgifter i lärarhandledningar och fler formalistiska eller delvis funktionella uppgifter i arbetsböcker överensstämmer med att lärarhandledningar kan vara en bättre väg för att öka elevernas kunskapssökande och minska förmedlingspedagogiken.
Among the results it can be mentioned that there is a broad spectrum of levels of external
grammar in all the sets studied. The phonological and syntactical awareness, which both are important for the reading and writing development in the discussed grades, are supported in all three sets. What I also noticed in the sets that may influence the reading and writing development is that the share of evidence for graphology is greater in grade two than in grade one. Due to this the pupils are growing into a writing culture.
There are a lot more oral assignments in the teaching aids to the series of Litteraturboken and Kom och läs! than in Läseboken. The exact “how” is not always stated in the teaching aids, generally the reasoning seems to be that it takes place in discussions or other oral genres. In many cases it feels as if the oral tasks are more functional than written tasks that not seem to
be totally thought-out. The fact that my material consists of more functional tasks in teaching aids and more formalistic or partly functional tasks in workbooks supports an observation of that teaching aids can be a better way for increasing the desire for knowledge among the pupils and reducing the mediation pedagogy.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [594]