fi=6131 Teatteri, tanssi, musiikki, muut esittävät taiteet|sv=6131 Teater, dans, musik, övrig scenkonst|en=6131 Theatre, dance, music, other performing arts|
https://www.doria.fi:443/handle/10024/92098
2024-03-29T01:00:03ZEsseharpan : En studie av ett folkmusikinstrument och dess föränderliga kulturella betydelser
https://www.doria.fi:443/handle/10024/187200
Esseharpan : En studie av ett folkmusikinstrument och dess föränderliga kulturella betydelser
Nybacka, Martin
I avhandlingen studerar jag folkmusikinstrumentet esseharpan. Avhandlingens syfte är att undersöka esseharpan ur ett kulturanalytiskt perspektiv för att skapa en djupare förståelse av hur den har förändrats som kulturellt fenomen. Den huvudsakliga forskningsfrågan i avhandlingen är: hur har användningen av esseharpan i egenskap av föremål, musikinstrument och symbol förändrats?
Avhandlingen hör till ämnesområdet instrumentforskning och jag behandlar esseharpan ur ett kulturanalytiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen består av olika teman som tangerar historiska bevarade instrument i likhet med esseharpan. Konservering och restaurering behandlar användningen av bevarade instrument och historien om dem. ”Revival” är ett centralt begrepp i min avhandling vilket innebär ett återupplivande av genrer och instrument. I en revival behandlas esseharpan på olika sätt av bland annat instrumentforskare, musiker och instrumentbyggare. Dessa är exempel på aktörer som använder esseharpan och fördjupar kunskapen om den. Många forskare har studerat olika instrument men ofta har det handlat om nationella instrument. Instrumenten kan också representera platser, regioner och kommuner. Esseharpan har genom sitt namn en regional förankring till den österbottniska byn Esse. Genom den här aspekten tillskrivs esseharpan ett så kallat symbolvärde som anknyter till platsen. Symbolvärden utgör en nödvändig beståndsdel i min analys eftersom avhandlingen är av kulturanalytisk karaktär.
Min materialinsamling består av ett halvt dussin halvstrukturerade intervjuer som jag har gjort under år 2022. Jag har också inkluderat nätmaterial eftersom jag är intresserad av esseharpans förändring. Materialet från internet är väsentligt för min avhandling mot bakgrunden av att en del spridning och diskussion om esseharpan förekommer online. Utöver det här materialet har jag använt mig av litteratur och artiklar som behandlar olika teman kring instrumentforskning. Flera arkiv har bidragit med material till avhandlingen.
Analysen visar att esseharpan har blivit till något mycket mera än det unika exemplaret som förvarats i Lappfors under en väldigt lång tid. Esseharpan har på sätt och vis genomgått en revival, eftersom den återgått till att vara ett spelinstrument från att ha varit ett museiföremål. Esseharpan har länge ansetts vara ett museiföremål, men numera är den ett instrument som används i praktiskt musicerande i allt högre grad. En revival har till stor del skett utanför Esse men instrumentets symbolvärde i förhållande till platsen har bestått. När en esseharpa tillverkas för spelsammanhang får den ofta olika modifikationer för att anpassas till nutida musikers behov. I själva spelandet på esseharpan används en repertoar som påvisar olika aspekter kring esseharpan.
2023-05-30T12:13:57ZKahoot! i musikteoriundervisningen : Elevernas upplevelser av spelbaserad digital inlärning
https://www.doria.fi:443/handle/10024/185272
Kahoot! i musikteoriundervisningen : Elevernas upplevelser av spelbaserad digital inlärning
Anttonen, Siiri
I denna avhandling undersöker jag vilken inverkan digitala inlärningsspel har på elevernas motivation att lära sig musikteori. Syftet med denna avhandling är att öka förståelsen för elevernas upplevelser av spelbaserad digital inlärning i musikteoriundervisning. Avhandlingens huvudsakliga forskningsfråga är: Hur upplever mina elever att Kahoot! påverkar deras motivation att lära sig musikteori?
Avhandlingens teoretiska referensram bygger på medbestämmandeteorin. Teorin utvecklades av psykologerna Edward Ryan och Richard Deci kring år 2000 och den bygger på tidigare forskning om inre motivation. Enligt teorin borde en inlärningsfrämjande miljö stödja känslorna av kompetens, autonomi och social tillhörighet. Indelningen av min analys bygger på dessa tre emotioner.
Materialinsamlingen har skett genom att spela Kahoot! med eleverna på mina musikteorilektioner och därefter göra en enkätstudie för alla elever och gruppintervjua en del av dem. Därtill har jag observerat eleverna på lektionerna. Med dessa metoder har jag kunnat uppnå en omfattande uppfattning av elevernas upplevelser av och åsikter om spelandet. Materialet jag analyserar innehåller 108 svarsenkäter och tre transkriberade gruppintervjuer. Jag har samlat in materialet under år 2019.
Resultaten visar att Kahoot! främjar känslorna av kompetens, autonomi och social tillhörighet hos de flesta elever. Analysen visar att det för övrigt behövs andra inlärningsmetoder än de digitala inlärningsspelen – för mycket spelande kan ha oönskad effekt på elevernas motivation och spelen lämpar sig inte för undervisningen av alla musikaliska teman, såsom samspel. För att så många elever som möjligt skulle bli motiverade av spelandet, måste spelen vara internt välplanerade och deras roll på kurserna borde tänkas ut noggrant och motiveras väl.
2022-06-02T07:20:14ZSpelljud, musik, artificiellt språk och absurdism : En funktionsanalytisk studie av actionrollspelet NieR:Automata
https://www.doria.fi:443/handle/10024/185123
Spelljud, musik, artificiellt språk och absurdism : En funktionsanalytisk studie av actionrollspelet NieR:Automata
Eklund, Rickard
I avhandlingen har jag undersökt vilken inverkan spelljudet, bakgrundsmusiken och det artificiella språket har i det absurdistiska narrativet i NieR:Automata (2017). Avhandlingens syfte är att utreda hur spelmusik kan påverka upplevelsen av ett tv-spel vars narrativ präglas av absurdism. Den huvudsakliga forskningsfrågan för avhandlingen är: Vilka funktioner har spelmusiken i ett spel som NieR:Automata, som kännetecknas av övergripande absurdistiska budskap?
Avhandlingens teoretiska referensram består av spelljudsteori, funktionsteori, genosång och fenosång. Till spelljudsteorin hör teorier om dynamisk musik, interaktivitet och dieges. Kategorin funktionsteori består av olika perspektiv på spelljudets och spelmusiken olika funktioner. Teorierna inom semiotiken behandlar i detta fall rösten och artificiella språk.
Materialinsamlingen genomfördes genom att spela in mitt spelande och genom att tillämpa en hermeneutisk analys på spelandet. Den här metoden har hjälpt mig att klassificera spelljudens och spelmusikens funktioner, vilket har underlättat definieringen av spelmiljöer, spelkaraktärer och spelarens roll i spelet. Materialet jag analyserar innehåller spelljud, bakgrundsmusik, röster och nonsenstexter från tre spelepisoder i spelet: ”Machine Surge”, ”2B’s Final Moments” och ”Ending E”. Därtill innehåller dessa spelepisoder tre ljudspår som heter ”Memories of Dust”, ”The Sound of the End” och ”Weight of the World”.
Analysen visar att musikanvändningen och spelljudet i sig inte är absurdistiska, men de förstärker eller skapar situationer som upplevs som absurdistiska. Spelljudets funktioner berättar vad spelaren ser i tv-skärmen och hur hen ska reagera i anknytning till dessa ljud. Bakgrundsmusiken och det artificiella språkets funktioner hjälper spelaren att tolka spelsituationen och de diegetiska spelljuden placerar dem i en kontext. Rösten hos spelkaraktärerna flyttar det absurdistiska narrativet framåt och förklarar i realtid olika perspektiv som spelaren själv måste analysera för att dra egna slutsatser. De visuella aspekterna är stundvis inkongruenta till spelljudet och skapar på så sätt en ironisk stämning som får spelaren att ifrågasätta narrativet. Spelljudet, bakgrundsmusiken och det artificiella språket skapar och förstärker därmed tillsammans med spelets övriga element det absurdistiska narrativet.
2022-05-13T08:05:36ZThis is something that is beyond a festival : En diskursanalytisk studie av autenticitet och subkulturellt kapital i medietexter om Roadburn Festival
https://www.doria.fi:443/handle/10024/181543
This is something that is beyond a festival : En diskursanalytisk studie av autenticitet och subkulturellt kapital i medietexter om Roadburn Festival
Österlund, Andreas
Syftet med den här avhandlingen är att undersöka hur Roadburn Festival konstrueras som en autentisk festival och hur subkulturellt kapital används som ett sätt att skapa unicitet i relation till andra festivaler. Materialet består av texter producerade av festivalen i marknadsföringssyfte samt medietexter mellan åren 2007 och 2019.
Den ena teoretiska referensramen består av autenticitetsteorier kring rockmusik och utgår huvudsakligen från den sammanställning av autenticitetsdiskurser musikvetaren Salli Anttonen gjort i sin doktorsavhandling. Därutöver består mina teoretiska referenser av den forskning som gjorts av Keir Keightley, Allan Moore samt Hans Weisethaunet och Ulf Lindberg. Jag har undersökt hur det musikaliska utbudet på festivalen konstrueras som autentiskt genom två övergripande tematiska diskurser; traditionell autenticitet och modernistisk autenticitet. Den andra teoretiska referensramen som används är de teorier om subkulturellt kapital så som de formulerats av forskaren Keith Kahn-Harris. Han har fastställt två olika typer av subkulturellt kapital genom att studera extrem metal-scenen; mundane och transgressive (’vardagligt’ och ’överskridande’). I min analys av autenticitetskonstruktionen i texterna om Roadburn använder jag mig av Kahn-Harris tudelning av subkulturellt kapital för att undersöka hur det används som ett sätt legitimera festivalens artistiska utbud och att differentiera sig från andra festivaler.
Med hjälp av diskursanalys har jag undersökt hur autenticitet och unicitet diskuteras i texter som berör Roadburn Festivals artister, producenter och publik. Materialet jag analyserat är avgränsat till åren 2007–2019 eftersom det är under de här åren festivalens varumärke som en eklektisk festival stärkts och populariteten växt. Materialet är insamlat uteslutande från digitala tidskrifter, musikbloggar och festivalens egna fansin.
Resultaten av analysen visar att Roadburn Festival konstrueras som autentisk inom alla de autenticitetsdiskurser jag analyserat. Producenternas subkulturella kapital bidrar till att legitimera artisterna och festivalen konstrueras delvis därigenom som autentisk. Det eklektiska utbudet av musik och det rika programutbudet utöver konserterna tillsammans med en stark känsla av samhörighet konstrueras som unikt för Roadburn. Exklusivitetstanken förstärks även av att festivalen konstrueras som en unik plattform för samarbete mellan artister och konserter utöver det vanliga.
2021-07-02T07:23:00Z