fi=316 Hoitotiede|sv=316 Vårdvetenskap|en=316 Nursing|
https://www.doria.fi:443/handle/10024/92084
2024-03-29T04:35:45ZPsykiskt välmående bland barn och deras föräldrar samt relaterade samband : En kvantitativ studie i en finlandssvensk kontext
https://www.doria.fi:443/handle/10024/188491
Psykiskt välmående bland barn och deras föräldrar samt relaterade samband : En kvantitativ studie i en finlandssvensk kontext
Bergvik, Fanny; Becker, Felicia
Syftet med denna avhandling var att studera psykiskt välmående bland barn och deras föräldrar, samt eventuella samband mellan barnens och föräldrarnas psykiska välmående och relaterade förklarande faktorer. Studien bygger på följande frågeställningar: Hur ser prevalensen av psykiskt välmående ut bland unga och deras föräldrar i en finlandssvensk
kontext? Kan prevalenserna förklaras av bakgrundsfaktorer så som kön, ålder, utbildningsnivå eller familjesituation? Finns det statistiskt signifikanta samband mellan barns och föräldrars psykiska välmående i datamaterialet?
Materialet samlades in inom ramen för forskningsprojektet SAMSYN vid Åbo Akademi genom en webbaserad enkät, där dyaddata inkluderades från totalt 307 barn och deras föräldrar (N=307) i avhandlingsstudien. Som mått på psykiskt välmående användes mätinstrumenten SPANE, SLSS och WEMWBS. Studien hade en kvantitativ studiedesign och i analysarbetet gjordes deskriptiva statistiska analyser. Resultaten visade att både barnen och deras föräldrar överlag självskattar sitt psykiska välmående som gott. Statistiskt signifikant samband kunde påvisas mellan barnens och föräldrarnas psykiska välmående.
Bakgrundsfaktorer såsom kön, årskurs, födelseår, boendesituation, utbildningsnivå och ledande position kunde alla identifieras som förklarande faktorer för det psykiska välmåendets förekomst och fördelning i studiesamplet. Resultatet understryker betydelsen av hälsofrämjande arbete i särskilt de arenor där barn och unga befinner sig.
2024-01-25T13:23:46ZUpplevelser av distansledarskap : En kvalitativ studie om vårdledares upplevelser av att leda på distans
https://www.doria.fi:443/handle/10024/188477
Upplevelser av distansledarskap : En kvalitativ studie om vårdledares upplevelser av att leda på distans
Pellas, Madeleine
Distansledarskap inom vården ökar, vilket gör att ledarskapet förändras. Syftet med studien var att undersöka vårdledares upplevelser av att leda vårdverksamhet på distans. Avsikten var att studien skulle ge en bild av hur vårdledarna upplever distansledarskap inom vården.
En kvalitativ forskningsdesign användes och som datainsamlingsmetod genomfördes semistrukturerade intervjuer. Sju kvinnliga ledare inom social- och hälsovården deltog i studien och den insamlade datamassan blev analyserad induktivt genom en kvalitativ innehållsanalys.
Fyra kategorier framkom i resultatet, vilka var kontroll, gemenskap, kommunikation och balans. Distansledarskapet kunde upplevas svårt och ovant till en början, men med hjälp av goda rutiner kunde ledarskapet underlättas. Det fanns även behov av ökat digitalt kunnande och kunskap i distansledarskap. Det framkom även att arbetsmängden var stor och att det var viktigt att få stöd i ledarskapsarbetet. Distansledarskapet kunde även inverka på gemenskapen och fysiska träffar ansågs därför vara viktiga. Dessutom upplevdes det svårare att identifiera hur arbetstagarna mår när man var på distans. Vårdledarna upplevde även att distansledarskapet inverkade på kommunikationen på arbetsplatsen samt att det fanns både fördelar och nackdelar med användningen av digitala verktyg. Slutligen framkom det även att det kunde vara utmanade att hitta en balans mellan att vara närvarande och att få arbetsro eftersom det kunde förekomma mycket avbrott i arbetet och ledarna önskade samtidigt vara närvarande för sin personal.
Trots att alla ledare inte upplever distansledarskapet på samma sätt så kan studiens resultat användas som stöd vid utformningen av ens eget ledarskap eller för att stöda andra människor i deras ledarskapsroll.
2024-01-23T08:02:12ZPrimärvårdens osynliga experter : Avancerade kliniska sjukskötares uppgifter och utvecklingsmöjligheter inom primärvården i Österbottens välfärdsområde
https://www.doria.fi:443/handle/10024/188263
Primärvårdens osynliga experter : Avancerade kliniska sjukskötares uppgifter och utvecklingsmöjligheter inom primärvården i Österbottens välfärdsområde
Finnilä, Ann-Christin
Avhandling grundar sig på en kvalitativ undersökning som är genomförd inom Österbottens välfärdsområde 2023, där syftet är att kartlägga avancerade kliniska sjukskötares (AKS) arbetsuppgifter inom primärvården idag samt att synliggöra deras syn på utveckling och lyfta fram ledarskapets betydelse. AKS - rollen handlar om avancerat kliniskt vårdarbete där man har en övergripande förståelse för komplexa behov samt beredskap att göra beslut i självständigt arbete såväl som i samverkan med andra professioner.
Resultatet visar att arbetsbilden idag är varierad och saknar samstämmighet, vidare saknas strukturer för jämlik tillgång till AKS i Österbottens välfärdsområde. Det råder en avsaknad på en övergripande modell, befattningar, generiska uppgiftsbeskrivingar och adekvat ersättning för arbetet. AKS idag ser positivt på utveckling och har framtidstro. AKS - rollen behöver definieras och synliggöras. AKS kan bidra med betydelsefull kunskap och service inom primärvården i samverkan med läkare och andra sjukskötare. Ledarskapets betydelse för implementering av nya arbetsmodeller lyfts fram. Det finns önskan om en gemenskap, en vi-anda och en gemensam klinisk ledare som kan leda verksamheten in i framtiden bland de utmaningar som redan finns och kommer att finnas.; This thesis is based on a qualitative study carried out in the Ostrobothnia Welfare Area 2023, where the purpose is to map the tasks of advanced practical nurses (APNs) in primary care in the present context and to highlight their views on development and emphasise the importance of leadership. The APN role is about advanced clinical care work where you have an overall understanding of complex needs and readiness to make decisions in independent work as well as in collaboration with other professions.
The results show that the work is currently varied and lacks coherence, and there are no structures for equal access to AKS in the Ostrobothnia welfare area. There is a lack of an overall model, positions, generic task descriptions and adequate compensation for the work. APN at present looks positively at development and has faith in the future. The APN role needs to be defined and made visible. APN can contribute significant knowledge and service in primary care in collaboration with doctors and other nurses. The importance of leadership for the implementation of new working models is emphasised. There is a desire for a sense of community, a "we" spirit and a common clinical leader who can lead the activity into the future among the challenges that already exist and will exist.
2023-12-11T13:45:41ZPraktik på ett annat språk : Vårdledarens möjligheter att påverka upplevelser av klinisk lärmiljö och praktik
https://www.doria.fi:443/handle/10024/188221
Praktik på ett annat språk : Vårdledarens möjligheter att påverka upplevelser av klinisk lärmiljö och praktik
Wiklund, Johanna
Personalbristen inom vården i Finland är ett känt faktum. Landets engelskspråkiga vårdutbildningar är populära och attraherar vårdstuderande med varierande språklig bakgrund. Dessa studerande är en tillgång för vårdbranschen i Finland. Praktik är en väsentlig del av vårdutbildningen, och det är känt att upplevelser av klinisk lärmiljö och praktik inverkar på studerandes benägenhet att fullfölja studierna och fortsätta arbeta som färdiga vårdare.
Syftet med studien är att ur ett vårdledarperspektiv synliggöra strukturer som kan påverka upplevelser av klinisk lärmiljö och praktik hos vårdstuderande som genomför praktik på ett annat språk, samt hur vårdledaren kan främja positiva upplevelser hos de samma. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Fem vårdledare inom ett bestämt geografiskt område intervjuades.
Analysen av intervjuerna gav två teman som beskriver strukturer som kan leda till positiva upplevelser: Trygg och givande lärmiljö och Stabilt ledarskap samt ett tema som beskriver strukturer som kan leda till negativa upplevelser: Otrygghet och instabilitet. Resultatet visar att vårdledare uppfattar att de kan främja positiva upplevelser hos studerande. Ett stabilt ledarskap där ledaren som trygg klippa och ledsagare stöder studerandes lärande, inte minst genom sitt inflytande över kulturen på praktikplatsen, kan främja positiva upplevelser hos studerande som tillhör en språkminoritet i den kliniska lärmiljön. Genom att medvetandegöra vårdledarna om deras påverkningsmöjligheter ges vårdledarna bättre förutsättningar att främja positiva upplevelser av klinisk lärmiljö och praktik hos vårdstuderande tillhörande en språkminoritet, vilket i sin tur ökar chansen för studerandes fortsatta yrkesverksamhet i vårdbranschen.
2023-12-01T06:45:08Z