fi=111 Matematiikka|sv=111 Matematik|en=111 Mathematics|
https://www.doria.fi:443/handle/10024/92069
2024-03-28T08:51:54ZOväntad nytta av matematik
https://www.doria.fi:443/handle/10024/188715
Oväntad nytta av matematik
Hellström, Celine
I avhandlingen presenteras oväntade sätt matematik används på och vilken nytta vi människor kan ha av den. För att förstå de olika användningsområdena krävs en del förkunskaper och resultat, vilka redogörs i avhandlingen. I avhandlingen behandlas primtalsfaktoriseringen i RSA-kryptering, allelfrekvenser som kvadreras för att få genotypfrekvenser genom Hardy-Weinbergs lag och spelteorins Nashjämvikt som handlar om att spelare inte ska vilja byta strategi för att gynna sig själv.
2024-03-18T12:15:03ZEtt analytiskt bevis av primtalssatsen
https://www.doria.fi:443/handle/10024/188714
Ett analytiskt bevis av primtalssatsen
Eriksson, Mattias
I denna avhandling bevisas primtalssatsen med hjälp av analytiska metoder. Bevisföringen är baserad på sambandet mellan Eulers produktformel och Riemanns zetafunktion tillsammans med Newmans tauberska sats. Några följder av primtalssatsen presenteras, bevisas och diskuteras. Slutligen diskuteras Riemannhypotesen och en koppling mellan den och de absoluta felen mellan den primtalsräknande funktionen π(x) och den logaritmiska integralen Li(x).
2024-03-18T11:56:21ZSociala och sociomatematiska normer i matematikklassrummet och deras påverkan på lärande
https://www.doria.fi:443/handle/10024/187481
Sociala och sociomatematiska normer i matematikklassrummet och deras påverkan på lärande
Mattsson, Frida
Det finns flertalet studier och sammanställningar som tyder på att sociala och sociomatematiska normer spelar en avgörande roll i matematikundervisningen. Däremot finns det inte studier som explicit undersöker deras påverkan på lärande, vilket den här studien ger utrymme för.
Syftet med studien är att ta reda på vilka sociala och sociomatematiska normer som kan identifieras i ett matematikklassrum i årskurs sju till nio, samt undersöka hur de identifierade normerna påverkar elevers lärande i matematik. Utgående från syftet har tre forskningsfrågor utformats:
1. Vilka sociomatematiska normer kan identifieras i ett matematikklassrum i årskurs 7–9?
2. Vilka sociala normer, relaterade till ett klassrums matematiska aktivitet, kan identifieras i ett matematikklassrum i årskurs 7–9?
3. Hur påverkar de identifierade normerna lärandet?
Studien är en kvalitativ fallstudie som använder färdiginspelat videomaterial, filmat i en grundskolans högre årskurser i Svenskfinland, som insamlingsmetod. Fyra exekutiva lektioner observerades ur olika kameravinklar. Studiens lärandesyn är enligt den deltagandemetaforen.
Exempel på normer som identifierats är: matematisk insikt, matematisk elegans, allas bidrag är viktigt och att eleverna uppmuntras till att ställa frågor. Hur de identifierade normerna påverkar lärande har ingen direkt koppling, men normerna som observerats anses främja deltagandet hos eleverna. Därtill ställer normerna krav på vad deltagande innebär och vad eleverna bör klara av för att vara fullvärdiga deltagare.
Studiens resultat gällande vilka sociala och sociomatematiska normer som identifierats i videomaterialet är långt i samstämmighet med tidigare forskning. Vidare antyder resultaten på att matematikundervisning där positiva normer växelverkar med varandra tillsammans bidrar till ett gynnsamt klassrumsklimat.
2023-06-21T10:16:51ZDe finlandssvenska gymnasiematematiklärarnas förhållningssätt till och erfarenheter av programmering i undervisningen – En enkätstudie
https://www.doria.fi:443/handle/10024/187279
De finlandssvenska gymnasiematematiklärarnas förhållningssätt till och erfarenheter av programmering i undervisningen – En enkätstudie
Causton, Kristina
Syftet med avhandlingen är att ta reda på vilka erfarenheter de finlandssvenska matematiklärarna har inom programmering och undervisning i programmering, samt vilken inställning lärarna har till programmering. Vidare kartläggs metoder och material som används i gymnasiets programmeringsundervisning. Syftet är också att undersöka lärarnas didaktiska motiveringar bakom dessa metoder. Mina forskningsfrågor är därför:
1) Hur förhåller sig de finlandssvenska gymnasiernas matematiklärare till att undervisa programmering inom MAA11?
2) Vilka metoder och material använder gymnasielärarna inom programmeringsundervisningen inom MAA11?
3) Vilka didaktiska motiveringar har gymnasielärarna till metoderna som används i programmeringsundervisningen?
Enkätresultaten visade att de flesta lärare hade en neutral inställning till programmering och såg implementeringens för- och nackdelar. Det fanns också några lärare som var starkt för och några emot undervisningen av programmering. Det visade sig också finnas en korrelation mellan erfarenhet i datalogi och lärarnas självbedömda förmåga att lära ut programmering. Metoderna för undervisning som lyftes fram av lärarna i enkätsvaren reflekterade både litteraturens tankesätt och de allmänna arbetsmetoderna som hänvisas till i GLP 2019. Lärarna föredrog enhälligt att arbeta med programmeringsundervisning med Python och många upplevde att endast ett digitalt läromedel inte räckte till för undervisningen. Didaktiska motiveringarna varierade stort mellan respondenter och därför gav enkätmetoden ickeavgörande resultat.
2023-06-05T06:58:36Z