fi=Rajoitetun saatavuuden opinnäytetyöt|sv=Lärdomsprov med begränsad tillgång|en=Theses with restricted access|
https://www.doria.fi:443/handle/10024/166881
2024-03-29T14:51:05ZStrategic adaptations at SAAB & Patria after the Russian invasion of Ukraine in 2022
https://www.doria.fi:443/handle/10024/188776
Strategic adaptations at SAAB & Patria after the Russian invasion of Ukraine in 2022
Mohn, Niclas
This thesis examines the strategic responses of two major military companies, Patria and SAAB, to the significant changes in the defense environment caused by the Russia-Ukraine war in 2022. The study aims to understand how these established companies adapted their strategies in response to this specific event, using information gathered from publicly available sources such as annual reports and company statements.
The findings reveal that SAAB and Patria implemented distinct strategic adjustments considering the conflict. SAAB focused on advancing its technology, while Patria emphasized enhancing its supply chain and collaborative efforts. This study demonstrates the importance for defense companies to swiftly adapt to significant changes in their operating environment, balancing internal strengths with external partnerships.
While the study uses mainly Strategic Adaptation/Management and the Resource-Based View (RBV) frameworks to shed light on these strategic shifts, the emphasis remains on the practical, real-world changes made by the companies. A brief PESTEL analysis is included to provide context for these strategies within the broader defense sector however, only a part of PESTEL itself will be used.
The study's reliance on secondary, publicly available data means that some deeper insights into the companies' internal strategies might be limited. Despite this, the study offers valuable perspectives on the adaptive strategies of defense companies in response to critical external events.
In summary, this thesis provides an insight into how major defense companies like Patria and SAAB respond to immediate and significant external challenges, highlighting the need for quick adaptation and innovation in the defense industry. It also points to areas for further research, suggesting a more comprehensive examination of strategic responses across the defense sector, potentially incorporating a wider range of data sources. This thesis presents a clear, focused exploration of the strategic changes within the defense industry in response to a major external event, reflecting the industry's capacity for resilience and adaptability.
2024-03-26T07:39:34ZMusikaliska uttryck : Lärarens roll och reflektioner kring musikstunder med barn i behov av stöd
https://www.doria.fi:443/handle/10024/188703
Musikaliska uttryck : Lärarens roll och reflektioner kring musikstunder med barn i behov av stöd
Nylund, Sofie
I flera styrdokument beskrivs musiken som ett av barns uttryckssätt. Musikaliskt uttryck beskrivs som då erfarenheter, musikaliska mönster och känslor möter fysisk flexibilitet mellan kropp och instrument. Detta anses som en av de huvudsakliga utgångspunkterna gällande att framföra musik. Intresset ökar för att förstå hurdan inverkan musiken har på människans utveckling, samtidigt som det diskuteras mer aktivt än någonsin om det inkluderande samhället. Dagens barn beskrivs som mångfaldiga med varierande behov, vilket betyder att lärare bör variera, utveckla och differentiera undervisningen mer. Musik beskrivs som en mångfald som alla barn, oberoende om man är i behov av stöd eller inte, borde få ta del av genom inkluderande och mångsidig musikundervisning. Läraren har en betydande roll för hur musikundervisningen ser ut på daghem och förskolor. Lärare tror och anser att musikundervisning är viktigt för barns utveckling samtidigt som allt fler lärare anser att de själva inte kan ge så effektiv musikundervisning som barnen är berättigade till och borde få ta del av.
Alla barn är berättigade till inkluderande och mångsidig musikundervisning där specifikt lärarens roll anses vara avgörande och betydelsefull. Tidigare forskning visar dock att det finns brister inom musikundervisningen och att en del lärare inte vet hur man ska undervisa musik för barn i behov av stöd. Därför vill jag få en inblick i hur situationen ser ut i nuläget gällande musikstunder i en integrerad daghemsmiljö, hur barn i behov av stöd uttrycker sig samt vad lärare lyfter fram och reflekterar över utgående från musikstunder.
Syftet med avhandlingen är att undersöka hur barn i behov av stöd uttrycker sig under musikstunder som läraren tillrättalagt för barnen. Dessutom är syftet att lyfta fram lärares reflektioner och tankar utifrån musikstunden och barnens behov. Utgående från syftet har jag formulerat två forskningsfrågor.
1. Hur uttrycker sig barnen och vad tar de fasta på under en ledd musikstund?
2. Hur reflekterar läraren kring barnens aktiviteter och behov?
Denna studie är kvalitativ och använder sig av en videografisk ansats. Data samlades in genom videoobservationer gjorda under två planerade musikstunder. Samma planerade musikstund hölls för två mindre grupper med barn i 3–5 års ålder. Som analysmetod användes Digit Stimulated Recall-metoden.
Studien visar att barn i behov av stöd uttrycker sig under musikstunden genom sång och rörelser samt använder kroppen som instrument. Barnen i behov av stöd leker med rösten under musikstunder. Musiken fungerar som ett sätt för barnen att uttrycka idéer, känslor, fantasier och tankar men även som en metod att skapa samhörighet och gemenskap. Detta sker under musikstunden genom nonverbal interaktion där barnen härmar varandras miner, rörelser och gester samt tar ögonkontakt med varandra. Studien visar även att rutiner och struktur i musikundervisningen för barn i behov av stöd är betydande.
Läraren reagerar på att musiken aktiverar barns fantasi, känslor och kreativitet. Känslorna styr barnen under musikstunden vilket syns genom starka ljud och sånginslag. Musikstunden präglas av struktur, varierande musikaliska aktiviteter och lärandeobjekt. Lärarens roll är betydande i musikstunden. Det sker en ständig kommunikation mellan lärare och barn och musikstunden utgår från barnens intressen, idéer och tankar. Läraren poängterar vikten av att barnen ska finna glädje under musikstunden och ger rum för barnen att vara kreativa.
2024-03-14T11:25:19ZImproving the design and building process of catering areas in cruise ships
https://www.doria.fi:443/handle/10024/188593
Improving the design and building process of catering areas in cruise ships
Hietasaari, Pinja
2024-02-22T07:51:02ZGender mainstreaming in practice : A street-level perspective on policy implementation in Swedish academia
https://www.doria.fi:443/handle/10024/188579
Gender mainstreaming in practice : A street-level perspective on policy implementation in Swedish academia
Scheiber Gyllenspetz, Ann-Ida
Purpose The purpose of this thesis is to seek answers to how the implementation of the Swedish government policy Gender Mainstreaming in Academia turned out, six years after its introduction. I choose to approach this purpose from a public administration perspective, making this thesis a study of policy implementation in Swedish academia.
Theory We know from public administration literature that what determines policy are the things that civil servants working closest to citizens think and do when they implement policy. This is the theoretical foundations of this thesis, and why the focus of it is faculty, the street-level bureaucrats of the gender mainstreaming policy. The thesis covers literature on the professional identity of academics, empirical research on academics as street-level implementers, and previous empirical research on the Swedish gender mainstreaming policy.
Method I interview ten scholars from ten different disciplines, who work in two Swedish universities. The material is analyzed using an analytical tool to identify configurations of policy understanding, ability, willingness, and behavior.
Results I find that gender mainstreaming implementation happens when those who make sense of the policy, and who feel able and willing to implement, also does so. But I also find how faculty sometimes dislike government policy, or even gender mainstreaming specifically, but implement it anyways. Some have all the resources they need, but their principles are too important to them to implement gender mainstreaming. And despite all differences, I find how those who think the policy is unclear and toothless, who are too stressed to be able to implement, and who have strong reservations against the policy – and who do not view themselves as implementers – all engage in activities that are strikingly similar to gender mainstreaming implementation. Almost everywhere we look, we find people at the street-level of Swedish universities, working towards what they imagine is a better, and more gender equal academia.
2024-02-20T11:21:15Z