Vol 28 No 2 (2017)https://www.doria.fi:443/handle/10024/1685592024-03-29T15:38:10Z2024-03-29T15:38:10ZEditorialIllman, RuthHedner Zetterholm, Karinhttps://www.doria.fi:443/handle/10024/1685652021-08-11T12:58:58Z2019-04-30T12:32:21ZEditorial
Illman, Ruth; Hedner Zetterholm, Karin
Editorial for issue 28(2) of Scandinavian Jewish Studies.
2019-04-30T12:32:21ZCross-dressing among medieval Ashkenazi Jews: Confirming challenged group bordersRoos, Lenahttps://www.doria.fi:443/handle/10024/1685642021-08-17T11:49:48Z2019-04-30T12:30:38ZCross-dressing among medieval Ashkenazi Jews: Confirming challenged group borders
Roos, Lena
This article deals with explicit permissions for two types of cross-dressing found in the thirteenth-century ethical tract Sefer Chasidim. In order to avoid being sexually assaulted, female Jewish travellers were allowed to disguise themselves as a. Christians, even as nuns, or b. men. This contradicts biblical and rabbinical prohibitions against such practices. These textual passages are discussed, set against the Jewish and Christian medieval discourse on dress and identity, and they are also related to other contemporary source texts that show that the borders between men and women, and Jews and Christians, as distinct and separate groups were at this time being contested. The author concludes that these permissions should not be seen as ways of transcending the boundaries of the group, but rather as part of a discourse that served to strengthen such boundaries.
2019-04-30T12:30:38ZIvan Baruch Kutisker in Finland: Initial encounters with Finnish antisemitism before the Great German ScandalSwanström, Andréhttps://www.doria.fi:443/handle/10024/1685632021-08-17T11:48:31Z2019-04-30T12:28:12ZIvan Baruch Kutisker in Finland: Initial encounters with Finnish antisemitism before the Great German Scandal
Swanström, André
Ivan Baruch Kutisker was a Lithuanian Jewish businessman who became a prominent symbol of Nazi propaganda and antisemitism in the Weimar Republic. Before Kutisker came to Germany he had a brief engagement as the Finnish government representative to Soviet Russia. This article contributes to the research on Kutisker as well as to the research on antisemitism in Finland. Ivan Kutisker’s sojourn in Finland has been an unknown chapter in his life. Kutisker’s contact persons in Finland were Heikki Renvall, Kai Donner and K. N. Rantakari. The attitudes displayed by Renvall, Donner and Rantakari indicate that antisemitism was widespread among the Finnish political and military establishment. The article illustrates how antisemitism influenced the thinking and decision-making of high-ranking Finnish officials.
2019-04-30T12:28:12ZGestaltningen och etablerandet av Förintelseminnet i Sverige: Förintelsemonument i Sverige 1990–2009Schult, Tanjahttps://www.doria.fi:443/handle/10024/1685622021-08-16T11:36:17Z2019-04-30T12:24:35ZGestaltningen och etablerandet av Förintelseminnet i Sverige: Förintelsemonument i Sverige 1990–2009
Schult, Tanja
I föregående artikel (publicerad i Nordisk judaistik 27(2)) visades hur minnet av Förintelsen gavs tidigt uttryck för i form av minnesstenar och monument, även i Sverige. Men trots dessa verk fanns det fortfarande ett behov inom den judiska minoriteten efter fler minnesmonument och en växande önskan att också majoritetsbefolkningen skulle minnas Förintelsen. Om detta kan ni läsa här, i del 2. Sammantaget speglar de olika monumenten ett skiftande, men ihållande behov hos i Sverige bosatta överlevande och deras barn som kommit hit i slutet av eller efter kriget och blivit en del av det svenska samhället, om än inte alltid av en judisk församling. De ville ha en plats att sörja och de ville också att deras lidande skulle erkännas som ett identitetsskapande element inom den grupp de var en del av och i det samhälle de levde i. De olika Förintelsemonumenten illustrerar hur minoritets- och majoritetssamhällets minne långsamt närmar sig varandra. Inte minst på grund av de överlevandes engagemang har Förintelsen varit en konstant referenspunkt i det judiska minoritetssamhället. Så småningom har folkmordet också i majoritetssamhället blivit en viktig referenspunkt, som så sent som på 1990-talet, inte minst av institutioner som Forum för levande historia, tagits som utgångspunkt för att värna om demokrati och förmedla vikten av mänskliga rättigheter.
2019-04-30T12:24:35Z