fi=6160 Muut humanistiset tieteet|sv=6160 Övriga humanistiska vetenskaper|en=6160 Other humanities|https://www.doria.fi:443/handle/10024/1046502024-03-29T08:18:44Z2024-03-29T08:18:44ZDie Rezeption der Darstellung gesellschaftlicher Minderheiten in der Werbung.Werner, Peterhttps://www.doria.fi:443/handle/10024/1881252023-11-13T09:30:20Z2023-11-13T08:59:22ZDie Rezeption der Darstellung gesellschaftlicher Minderheiten in der Werbung.
Werner, Peter
Diese Masterarbeit befasst sich mit der Thematik der Eigengruppen und Fremdgruppen im Bereich der kommerziellen Werbung in Deutschland mit der Fokuslegung auf die Rezeption. Die grundlegende Annahme ist dabei die Förderung der Gleichstellung von marginalisierten und diskriminierten Gruppen durch die öffentliche Repräsentation im Rahmen der medialen Welt der Werbung. Hierbei werden sowohl die sozialwissenschaftlichen Faktoren wie die Definition der Minderheiten und eine Analyse ihrer Situation, als auch die zentralen Grundlagen des Marketings analysiert, wie die Werbung per se, die identitätsorientierte Markenführung, die Markenidentität, samt der Markenwerte, das Markenimage, die Markenwahrnehmung und die Markenpositionierung. Dazu betrachtet diese Studie die Rolle und die Auswirkungen der individuellen Werte und Emotionen. Basierend auf diesem komplexen Zusammenspiel verschiedener Ansätze, untersucht sie anhand von empirischer Forschung diese Zusammenhänge. Dabei wird eine Umfrage zum Thema der Wahrnehmung und der Auswirkung von homosexuellen Charakteren in der Werbung konzipiert, durchgeführt und analysiert. Dazu wird stets die Authentizität der inklusiven Markenidentität kritisch hinterfragt und der Begriff des Rainbow-Washings untersucht. Dabei wird den Marken eine Form des sozialen Aktivismus im Rahmen einer im breiteren Sinne ethisch verstandenen Definition von CSR zugeschrieben. Die Studie geht dabei auch auf die Eigenschaften der Homosexuellen in ihrer Rolle als Minderheit und als Kundschaft ein. Im Rahmen dessen setzt sie sich auch mit der Thematik des LGBTQI+-Spektrums auseinander und analysiert die möglichen medialen Ausprägungen der Darstellung von Homosexuellen. Parallel dazu wird auf die Problematik von Stigmata in diesem Kontext sensibilisiert.
2023-11-13T08:59:22ZAtt välja i vardagen : En kvalitativ studie om tankar kring vaccinKevin, Jonnahttps://www.doria.fi:443/handle/10024/1876192023-08-02T07:00:27Z2023-08-02T06:42:52ZAtt välja i vardagen : En kvalitativ studie om tankar kring vaccin
Kevin, Jonna
Denna avhandling handlar om människors tankar kring och uppfattningar om vaccin. Syftet är att undersöka undersöka hur människor berättar om sina erfarenheter av vaccin, med speciellt fokus på influensavacciner. Materialet består av transkriberade intervjuer från intervjustudien Vaccinattityder och livsåskådning. En regional intervjustudie om hälsa, kunskap och mening, som genomfördes i Jakobstadsregionen under augusti månad år 2019. Av de totalt 43 transkriberade intervjuerna har 12 stycken visat sig innehålla utsagor om influensavacciner. De har valts ut för närmare analys, och samtliga intervjusvar som citeras i uppsatsen härrör från dem samt ett kontextualiserande material på 4 intervjusvar. Vissa generella slutsatser har kunnat göras utifrån läsningen av alla 43 intervjuer som ingick i studien.
Att göra val och ta ansvar för det är i en existentiell tematik, som återfinns i olika diskussioner om vaccin. Därför ingår G. H. von Wrights vetenskaps- och moralfilosofiska tankar i uppsatsens teoretiska bas, som framför allt bygger på sociologerna Ulrich Becks och Zygmunt Baumans kritiska granskningar av samhällets moderniseringsprocess.
Textens analysavsnitt tar reda på, om det ur intervjusvaren går att utläsa vilka val informanterna gör när det gäller vaccinbeslut. Berättar de valen även något om vilka moraliska värderingar gör sig gällande i samhället?
Kapitlet är uppbyggt av olika temata, som belyser informanternas syn på vaccindiskursen i media, vilka positioneringar som kan observeras i intervjusvaren, hur individuella val kan förstås med hjälp av de centrala begreppen tillit och solidaritet samt vad erfarenheter av en defekt medicinsk produkt kan innebära för dessa val.
Analysen visar att det inte går att utläsa ett gemensamt ställningstagande som kunde betecknas som vaccinmotstånd eller vaccintveksamhet. Däremot kan man, med hjälp av vissa mönster som framgår, sluta sig till några tänkbara orsaker till att individer förhåller sig tveksamt, åtminstone till de influensavacciner som de själva nämner i intervjuerna. Med hjälp av analysen finner jag att såväl solidariskt tänkande som den av Anthony Giddens beskrivna välfärdsstatens nya typ av individualism kan utläsas ur intervjusvaren, och att de flesta individuella val som görs i vardagen är strukturellt betingade snarare än dikterade av moraliska ställningstaganden.
2023-08-02T06:42:52ZPrinsessan, häxan och gudmodern : Kvinnlighet och magi i Grimms sagorMoore, Ailanahttps://www.doria.fi:443/handle/10024/1873162023-06-08T10:30:22Z2023-06-08T10:04:15ZPrinsessan, häxan och gudmodern : Kvinnlighet och magi i Grimms sagor
Moore, Ailana
Denna avhandling är en undersökning i kvinnlighet i Grimms sagor. Syftet med avhandlingen är att analysera hur kvinnlighet görs i Grimms sagor med fokus på kvinnliga karaktärer som använder magi.
Materialet består av elva av Grimms sagor ur Kinder- und Hausmärchen. Materialet har valts utgående från följande kriterier: sagornas centrala karaktärer är alla kvinnor och de kvinnliga karaktärerna använder eller är anknutna till magi.
Jag har använt mig av Valdimir Propps karaktärsroller för att definiera de olika rollerna som kvinnor har inom folksagan. Jag använder också Judith Butlers performativitetsteori för att se på hur genus görs i folksagan.
I min analys går jag igenom de huvudsakliga rollerna som kvinnliga karaktärer intar och sedan hur kvinnlighet görs i dem. Jag diskuterar även förhållandet mellan kvinnlighet och magi i sagorna, det vill säga hur kvinnliga karaktärer använder magi och hur magi är länkad till kvinnlighet.
Jag kan konstatera att trots bilden på kvinnliga karaktärer i folksagan som antingen jungfrur i nöd, onda häxor eller hjälpsamma gudmödrar finns det en hel del variation inom kvinnornas roller. Samtidigt förstärker sagorna förväntningarna på hurudan en kvinna bör vara i kontexten av det tidiga 1800-talets samhälle och kvinnans mål i livet som fru och moder lyfts fram som idealet. Kvinnas förhållande till magi ger henne både makt och möjligheten att ändra sin livssituation men gång på gång är det slutliga målet den sociala makt och trygghet som äktenskap ger. Kvinnor som inte uppfyller detta ideal befinner sig utanför samhället. De kan också ha makt i formen av magi men inte i samhällets sociala struktur.
2023-06-08T10:04:15ZKyrka, pandemi och digitalisering : Finlands evangelisk-lutherska kyrkas diskurs om digitaliseringsprocesser under coronapandemin på nationell och lokal nivåKlingstedt, Ossianhttps://www.doria.fi:443/handle/10024/1872812023-06-05T08:00:27Z2023-06-05T07:37:03ZKyrka, pandemi och digitalisering : Finlands evangelisk-lutherska kyrkas diskurs om digitaliseringsprocesser under coronapandemin på nationell och lokal nivå
Klingstedt, Ossian
Artikelns mål är att analysera Finlands evangelisk-lutherska kyrkas diskurser kring digitala medier under COVID-19-pandemin. Artikeln redogör för de diskursiva formationer som är grundläggande för kyrkans sätt att förstå och tala om digitala medier. Detta används för att förklara kyrkans anammande av digitala verktyg under våren 2020 med fokus på kyrkans kommunikation på nationell och lokal nivå. Materialet som analyseras består av Evangelisk-lutherska kyrkans officiella diskurs både före och under coronavåren (nationell nivå) samt av en intervju utförd år 2023 med anställda vid Åbo svenska församling (lokal nivå).
Artikeln visar att kyrkans kommunikation om digitala medier grundar sig i diskursiva formationer som beskriver kyrkan som en essentiell del av samhället – en folkkyrka – samtidigt som kyrkan internt reproducerar en diskurs om en existentiell kris. Kyrkan utgår från dessa diskursiva formationer när den motiverar sin användning av digitala medier och hävdar att det i ett mediemättat samhälle är nödvändigt att utvidga verksamheten till digitala omgivningar.
Genom pandemin accentuerades diskursen med en tvångsprägel där det upplevdes att inga andra alternativ fanns förutom att ta itu med vissa tekniska lösningar, så att kyrkan fortsättningsvis kunde ha en aktiv roll i samhället under en världsomspännande kris. På lokal nivå upplevdes att digitala medier bidrar med goda möjligheter för en expansion av kyrkans kommunikativa räckvidd och för kyrkligt deltagande även i undantagsförhållanden, men att de i sitt nuläge medför en extra arbetsbörda i stället för ett väl integrerat tillägg. Vissa rituella handlingar, exempelvis nattvarden, upplevs för tillfället som omöjliga att fullständigt förverkliga i virtuella omgivningar.
2023-06-05T07:37:03Z